Stopp för tysk kärnkraft i skuggan av Fukushima
Bildmaterial
Kärnkraftverket i Neckarwestheim i Sydtyskland är ett av de 17 som berörs av stoppet.
ANDRALEDARE. Förra året beslutade man i Tyskland att förlänga livstiden för landets 17 kärnkraftsverk. Så kom den japanska kärnkraftskatastrofen i Fukushima. Sju reaktorer i Tyskland stoppades tillfälligt och det hela tiden starka tyska kärnkraftsmotståndet fick förnyad kraft. Natten till måndagen träffades en viktig överenskommelse när förbundskansler Angela Merkels koalition enades om att Tyskland till år 2022 ska ha avvecklat kärnkraften. Beslutet vållade direkt skarpa reaktioner i tyska industrikretsaR.
Och därmed är vi tillbaka i alla stora omställningars grundfråga; Vad gör vi, eller mer precist tyskarna, i stället? Beslutet om avstängning ter sig med ens mindre framåtsyftande om svaret blir att bränna mer gas, kol och olja samt att importera mer kärnkraftsel från till exempel Frankrike. Och kanske hamna i ett beroende av ryska gasleveranser som snabbt kan få stora politiska konsekvenser. Inrikespolitiskt finns andra faror som missnöje med drastiskt ökade elpriser.
Sveriges miljöminister Andreas Carlgren (C) står inte upp och jublar över det tyska beslutet.
– Att fokusera så starkt på vilket årtal kärnkraften ska avvecklas gör att man riskerar att missa det väsentliga: det vill säga hur vi ska klara den dubbla utmaningen att både minska beroendet av kärnkraft och av klimatutsläpp.
Visst, så är det – också. Men i Sverige har vi gedigen erfarenhet av att satsningen på alternativa energislag inte har gynnats just för att ett slutdatum för kärnkraften inte har trovärdigt fixerats. Svensk industri hade säkert kommit ännu längre i utveckling av miljövänlig energiteknik om trycket varit hårdare. Här väntar enorma exportmöjligheter på den som har smarta lösningar att erbjuda.
Det är naturligtvis dramatiskt om Tyskland som första stora industrination överger kärnkraften. Det kommer att påverka energidebatten i många länder, inte minst i Sverige.
Ska en tysk avveckling få det verkligt stora inflytandet måste nästa steg, vad som kommer i stället, ha betydande andra inslag än kol, gas, olja och grannländers kärnkraftsel. Med vindkraft löses det inte, det skulle kräva gigantiska investeringsprogram som dessutom inte fyller behoven. Man talar nu om program för att spara tio procent el fram till 2020 och modernisering av energikrävande industri.
Regeringen har inte fått med sig socialdemokraterna och de gröna i uppgörelsen. På denna kant tvivlar man på regeringens seriositet i frågan. För det är inte först gången Tyskland tagit beslut om ett slutdatum. Och Merkel eller någon annan förbundskansler kan komma igen och säga att nya omständigheter gjort att man tänker om.
En kärnkraftsolycka är det moderna samhällets mardröm. Vid ett antal tillfällen har det "osannolika" inträffat. Det är varje samhälles plikt att minimera sina risker. Frågan bör inte vara kärnkraft eller ej utan i stället hur kärnkraften ersätts utan att en riskminimering på ett område inte innebär ökade risker på ett annat, till exempel för klimatutvecklingen. Hur Tyskland hanterar det senare är i grunden mer betydelsefullt än det slutdatum regeringskoalitionen nu enats om.
