Korruptionsrisker på hemmaplan
Politiker i fler kommuner än Solna och Göteborg har anledning att tänka noga efter.
Bildmaterial
Nationalarenan riskerar att bli en symbol för något helt annat än det som var tänkt.
HUVUDLEDARE. Enligt EU-kommissionen upplever fyra av fem EU-invånare korruption som ett stort problem i sitt land. Kommissionen konstaterar att mutor, otillbörliga förmåner eller olagliga betalningar från såväl enskilda som företag eller brottsliga nätverk undergräver demokratin och skadar ländernas ekonomi. Totalt beräknas korruption kosta EU-länderna runt 120 miljarder euro om året vilket motsvarar cirka en procent av unionens BNP. Med hjälp av ett paket av åtgärder vill man pressa fram ett större politiskt engagemang i medlemsländerna mot korruption.
Skillnaderna är dock stora mellan de olika medlemsländerna, allra mest bekymrade är invånarna i Grekland, medan svenskar och danskar inte ser problemet som så stort. Sverige brukar också få bra betyg i internationella korruptionsmätningar.
Men ändå förekommer korruption också här, även inom offentlig verksamhet. Den smyger sig på när det brister i insyn, i kontroll och i klara regelverk. Och när sedan allt avslöjas är det häpnadsväckande hur ganska små belöningar i form av gratis middagar, resor eller byggmaterial kan få folk att svika såväl skattebetalare som sin egen heder.
Ändå känns det så märkligt att i samma mening höra orden "nationalarena" och "åtal för mutbrott och grov bestickning." Bland de åtalade finns Erik Paulsson, som representerar Peab och byggbolaget Fabegé, Lars-Erik Salminen (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Solna och Sune Reinhold som varit Solna kommuns stadsdirektör. Vi vet ännu inte om de är skyldiga, det är en fråga för domstolen att avgöra och hävdar de motsatsen.
Men vad man redan nu kan konstatera är att gränsen för vad som är acceptabelt är passerad med god marginal. Som stadsdirektör hade Sune Reinhold en mycket hög inkomst för att alltid, i alla lägen, se till skattebetalarna och sin kommuns intressen. Det var också hans uppgift i frågan om arenabygget där Solna kommun är en av delägarna i bolaget bakom. I rollen som stadsdirektör skulle han presentera förslag kring kommunens engagemang i bygget. I rollen som konsult jobbade han extra, kvällar och helger, för bolaget bakom bygget och totalt fick han nästan en miljon i ersättning. Det är definitivt en roll för mycket.
Ansvaret faller tungt på de politiker som gjorde detta möjligt. Kommunala topptjänstemän har höga löner och ska inte ha några extraknäck, deras lojalitet ska inte kunna ifrågasättas. Politiker i fler kommuner än Solna och Göteborg har nu all anledning att tänka efter och titta noga på sina egna hemmaplaner. Det måste finnas klara regler för vad som gäller, såväl kring extraknäck som kring upphandlingsförfaranden och kontakter med entreprenörer och andra. Här är det preventiva arbetet otroligt viktigt. Det är, som bekant, bättre att stämma i bäcken än i ån.
