Rapport från en sjuk värld
Att tidigt ringa in personer som Breivik svårt men inte omöjligt.
Bildmaterial
Brevik utklädd i låtsasuniform och ordnar. En bild av hur han önskade att han skulle uppfattas av omvärlden medan hans liv i realiteten var misslyckat. .
Terrordåden i Norge
Den 22/7 2011 blev en fasansfull dag i Norges historia. Högerextremisten Anders Behring Breivik sprängde en bomb utanför regeringsbyggnaden i Oslo och sköt ihjäl deltagare på ett politiskt ungdomsläger på ön Utöya. Sammanlagt miste 77 människor livet. Måndagen den 16 april 2012 inleddes rättegången mot Breivik.
HUVUDLEDARE. Bombdådet och massakern på unga människor i Norge framkallar många slags känslor; fasa, förtvivlan, sorg, vrede. Men också ett hopp och en vilja att personer som Anders Behring Breivik, 32 år gammal, ska kunna trålas upp ur sin relativa obemärkthet innan något fasansfullt sker.
Det byggs snabbt upp en bild av honom. Politisk högerextremist, vapenintresserad, islamofob. Och nu kommer han själv till tals i ett dokument som han sände via e-post till ett antal personer. Fullpumpad med anabola steroider författade han ett mer än 1 500 sidor lång berättelse, upplagt som en dagbok där han beskriver hur terrordåden förbereds och hur Europa ska bli kvitt muslimer. Han redogör för faserna i förberedelserna. Den sista är tillverkningen av bomberna. Brevet skickades en timme innan Oslobomben exploderade. Det slutar i fredags med orden: "Jag tror det här blir mitt sista inlägg. Det är nu fredag den 22 juli, 12.51". Klockan 15.26 exploderade bomben i regeringskvarteren.
Breivik har funnits där i mängden, ofta inte starkt utagerande men deltagande. Kanske nätets vilda debatt har fungerat som inspirationskälla, ett slags resonansbotten och legitimation för vad han tänkte och planerade. Säkert drevs han av att bli något i denna förvrängda värld och inspirera andra.
Det sätts nu fokus på politiskt extrema miljöer på nätet och deras lightvarianter i form av de politiska partier som i Europas parlament exploaterar missnöje och främlingshat. Det är bra, det behövs.
Norska Fremskrittspartiet värjer sig mot uppgifterna att Anders Behring Breivik en gång stod i deras led. Man säger att alla politiska motsättningar nu är glömda, att alla efter Utöya är socialdemokratiska ungdomsklubbister. Det låter sig sägas men man måste på denna kant bli mycket mer självkritisk. Det dessa partier för fram i offentligheten har många dolda extremister sett som ett ljus i mörkret.
Vad vi måste lära oss i det moderna samhället är inte bara att bättre ta hand om varandra utan att även se upp med varandra. Det gäller inte minst de miljöer där det förekommer legal vapenhantering och dit personer som Breivik söker sig. Vapnet ger den styrka och känsla av makt som egen begåvning och eget arbete inte kan erövra.
Det gäller också att öka trycket på dem som på nätet tillhandahåller forum för extrema åsikter. Den norska facktidningen Journalistens chefredaktör Helge Ögrim säger apropå ett sådant som Anders Behring Breivik deltog i, att tonläget ofta är hysteriskt på gränsen till hätskt. Personerna som administrerar dessa miljöer måste ta sitt ansvar.
Vi ska naturligtvis inte ha ett hårt övervakat angivarsamhälle. Men samhället får å andra sidan inte bygga på naivitet. Den som solidariserar sig med hot och hat måste ses, uppmärksammas och i vissa fall bli föremål för samhällets ingripande på ett tidigare stadium än vad som nu sker.
