Grogrunden mitt ibland oss
Ideologi och personlighet i dödlig samverkan.
Bildmaterial
Offren för Anders Behring Breiviks bombattentat och massaker hedras i Oslo.
HUVUDLEDARE. Man behöver inte läsa många sidor av "2083 – A European Declaration of Independence" för att inse att författaren har grävt ner sig i vanvettet. Kompendiet beskrivs som hans "personliga gåva till alla européer", och han hoppas att spansk- och tysktalande patrioter ska ta på sig den digra uppgiften att översätta det 1 500 sidor dokumentet så att det blir tillgängligt för ännu fler.
Efter fredagens attentat står det klart vad författaren, Anders Behring Breivik, var i stånd att göra. Och hans gigantiska kompendium har redan fått tjäna som en tolkningsnyckel till vad som skedde i Oslo och på Utöya. Människan söker i alla situationer efter mening och mönster, även i något så besinningslöst som Breiviks attentat.
Frågan om förhållandet mellan ideologi och personliga egenskaper är emellertid komplicerad.
De åsikter och känslor Breivik ger uttryck för är inte av det mer originella slaget, även om hans framställning och blandning av ämnen är udda. Han kunde använda en gängse jargong och saxa ur andras skriverier.
Och kärnan i hans budskap har nog alla hört: Europa håller på att islamiseras, massorna lider under en av överheten påtvingad politisk korrekthet och enda sättet att hejda förfallet är att göra upp med multikulturalismen. Dessa tre punkter är, skriver Breivik på ett ställe, kärnan i kompendiet. Resten kan man ändra efter eget tycke och smak.
Att dessa åsikter är så utbredda ger en särskild betydelse åt det i dessa dagar ofta hörda budskapet att stå upp för det öppna samhällets värderingar.
Ansvaret för det kan aldrig vara enbart politikernas, utan är som Kent Härstedt skriver härintill gemensamt för alla medborgare – även om det vore enklare att avfärda mycket av vad Breivik och hans meningsfränder producerar som förvirrat dravel som man redan har hört till leda. Och det är ett ansvar som måste tas även när det kostar.
Högre krav kommer också med rätta att ställas på dem som tillhandahåller plattformar för politisk agitation på nätet. Som det var kunde Breivik tala om "landsmo(r)deren Gro Harlem Brundtland" på högersajten Document.no utan att hindras. Sajtens redaktör säger nu att sådana inlägg som Breivik skrev aldrig kommer att släppas igenom efter 22 juli, men det är väl sent.
Även om åsikterna och ideologin otvivelaktigt spelade en roll för Breivik, och han enligt egen utsago satsade nio år och över 300 000 euro på sitt kompendium, var de dock inte nödvändigtvis hans drivkrafter. Liksom när det gäller islamistisk terrorism finns det en risk att den politiska filosofins betydelse överdrivs. På samma sätt som omvärlden söker meningen i terroristers aktioner, tenderar våldsverkare själva att söka meningen med sina egna frustrationer i högtflygande spekulationer om alltings eländiga tillstånd.
Därför måste vakenheten för ideologisk extremism följas åt av vakenhet för de självfixerade och empatilösa personligheter som kan ägna sig åt terrorism. Det finns stora skillnader mellan de våldsförhärligande ideologierna. Men, som Säpo har observerat, det finns samtidigt påfallande likheter mellan de människor som dras till dem – och omsätter dem i handling.
