Skrämmande bild av brister i undervisningen
Nyckeln till elevernas lärand är en bra undervisning ledd av välutbildade och engagerade lärare. Det är bakgrunden till den miljardsatsning på matematikundervisningen som Skolverket vill genomföra. Flera internationella undersökningar har visat på sjunkande kunskaper i matematik och naturvetenskap hos svenska elever.
Bildmaterial
Skolverket vill göra en miljardsatsning för att förbättra matematikundervisningen genom fortbildning för lärarna.
ANDRALEDARE. Det mesta blir tråkigt om man hankar efter och inte förstår. Och matematik är verkligen ett ämne där många riskerar att ge upp om de lämnas för mycket på egen hand. Därför är det skrämmande att enligt Skolverket har bara knappt hälften av lärarna i matematik på högstadiet rätt behörighet för sitt ämne. Skolverket konstaterar också att eleverna på grundskolan i hög grad lämnas att räkna själva, ur matteboken eller på lösblad. Skolverket menar att det har skett en individualisering i grundskolan där ansvar har förskjutits från lärare till elev. Och slår i rapporten fast att denna förändring i riktning mot eget arbete inte gynnar elevernas kunskapsutveckling. Istället måste lärarna ta mer plats i klassrummen, helt enkelt undervisa mer.
Enskilda mattelärare behöver stöd av varandra. Därför vill Skolverket nu införa en form av kollegialt lärande, där lärarna tar hjälp av varandra, men också får stöd av experter utifrån. Enligt Skolverket finns det forskning som stöder att en fortbildning som tar utgångspunkt i den vardagliga verksamheten ger bäst resultat.
Det låter vettigt, att vara lärare ska inte vara ett ensamt yrke. Den som är engagerad och fortbildar sig bör ha möjlighet både att sprida sina kunskaper och att få bättre lön. De lektorstjänster som ska komma får förhoppningsvis den funktionen.
Det är också bra att Skolverket vill inkludera förskollärarna. De har en viktig roll för att göra matematik till något roligt och intressant. Om räknande blir ett naturligt inslag redan i förskolan kanske inte matteboken känns så tung på högstadiet.
Skolverkets satsning kommer, om regeringen säger ja, omfatta alla legitimerade lärare. Men den kommer inte att lösa problemet med lärarbrist och att det är för få som vill bli lärare, speciellt i matematik och övriga naturvetenskapliga ämnen. Om inget görs riskerar en del skolor att också i framtiden få klara sig med obehöriga vikarier och täta lärarbyten. Kanske de skolor och de elever som allra bäst behöver de duktiga, engagerade och fortbildade pedagogerna.
Den ökande segregeringen av skolan är en verklig utmaning för regeringen. Utbildningsminister Jan Björklund ville i går inte kommentera Skolverkets förslag utan hänvisade till regeringens pågående diskussioner om skolsatsningar i den kommande budgeten.
