Nya sjukdomar i fetmans spår
Andelen överviktiga och feta ökar i västvärlden. Artikelförfattarna varna för risker för fettlever som en följd av allt för kolhydratrik kost.
Bildmaterial
DEBATT. I Sverige liksom i USA och övriga västvärlden har andelen överviktiga och feta individer (BMI över 25) ökat dramatiskt sedan början på åttiotalet. Parallellt med fetma har även typ 2 diabetes och åderförkalkning med åtföljande sjukdomar hjärtinfarkt, stroke och fönstertittarsjukdom ökat.
I likhet med flyttfåglarna som kan lagra fett i sin lever gör människorna det om de intar ett överskott av kalorier. Men till skillnad från fåglarna är fettupplagring i levern för människan ett sjukligt tillstånd.
En övergripande beteckning är Icke alkoholbetingad fettlever. Inom den beteckningen ryms från den lindrigaste och reversibla formen leversteatos över steatohepatit med inflammation och cellskador till den allvarliga formen levercirrhos med bindvävsbildning (skrumplever). Mellan fem och 25 procent av patienterna med levercirrhos utvecklar levercancer.
Problemen med fettlever har uppmärksammats i USA där man gått ut med kostrekommendationer som kan förhindra ytterligare ökning och även få de tidiga stadierna av sjukdomen att gå tillbaka.
I Sverige påvisade en forskargrupp i Umeå under ledning av Helena Eklund redan år 2005 att det finns ett starkt samband mellan insulinnivåerna i blod och leversteatos. Detta bekräftades senare av nobelpristagarna Brown och Goldstein.
Stergios Kechagios och medarbetare från Linköping visade år 2006 att så många som en femtedel av svenskarna lider av fettlever, som inte har samband med alkoholintag. Märkligt nog har dessa viktiga iakttagelser inte givit upphov till någon reaktion i Sverige vare sig inom det medicinska etablissemanget eller hos myndigheter.
Fettet i kosten svarar för omkring 15 procent av fettupplagringen i levern. Nybildningen av triglycerider i levern härstammar från kolhydrater, som stimulerar nybildningen av fettsyror och triglycerider (lipogenesen) genom ökning av insulin. Insulinet stimulerar i sin tur de enzym som bygger upp triglycerider och det påverkar även gener som är inkopplade på lipogenes. Enligt Donnelly och medarbetare så bidrager nybildningen av fettsyror med cirka 30 procent av leverförfettningen. Den övriga andelen kommer från cirkulerande fettsyror från fettväven.
En väsentlig faktor vid utveckling av leversteatos och dess följdeffekter är uppkomsten av insulinresistens i kroppens olika vävnader. Vid högt kolhydratintag i dieten stimuleras insulinfrisättningen från bukspottkörteln, vilket i sin tur ger hög nivå av cirkulerande insulin. När insulinnivåerna ligger högt under en tid nedregleras cellernas mottagare, receptorer, för insulin. Detta försvårar upptaget av kolhydrat i cellerna. Insulinresistens har uppkommit, vilket är ett karaktäristiskt förhållande vid typ 2 diabetes
Vid insulinresistens i levern hämmar insulinet bildningen av glukos från glykogen medan den stimulerande effekten på lipogenesen kvarstår. Denna samvariation har väckt frågan om förhöjd halt av triglycerider i levercellerna ger upphov till insulinresistens eller det motsatta, nämligen att insulinresistens ger fettlever. En serie djurförsök och studier av patienter ger starkt stöd för den senare tolkningen.
Icke alkoholberoende fettlever har blivit ett stort hälsoproblem som en följd av den kolhydratrika kost som under senare år rekommenderats.
Tore Scherstén
professor emeritus
Karl E. Arfors
professor
Ralf Sundberg
docent
