Juholt borde ta time-out
Beslut om förundersökning svår motgång för S-ledaren.
Bildmaterial
Juholts situation är prekär och överlever han politiskt verkar det inte troligt att han ska stå distansen ut till nästa val.
HUVUDLEDARE. Situationen för S-ledaren Håkan Juholt spetsades till när det på måndagseftermiddagen blev klart att en förundersökning om misstänkt bedrägeribrott har inletts i fallet med hans bostadsbidrag.
Därmed är Juholt och partiet mitt uppe i en av de värsta kriserna som skakat Socialdemokraterna.
Juholts förtroende är genom affären ohjälpligt skadat, kanske förbrukat. Internt kan han möjligen räddas av att han är ny på posten och att partiet inte orkar med ännu en ledarkris och ett ledarval. Blåser det över lever emellertid affären trots allt kvar. Juholt har inte råd med ett enda felstag till. Och det förefaller helt otroligt att han skulle kunna utmana Fredrik Reinfeldt som statsminister i valet 2014 om Reinfeldt, vilket han säkert vill, gör valet till en fråga om personligt förtroende och trovärdighet. Det är en sak att vara partiledare, en helt annan att vara statsministerkandidat.
Beslutet om förundersökning är i sig en stor motgång för Juholt även om den så småningom kan komma att läggas ner. Orsaken är självklar. Det går knappast att driva normal politisk verksamhet i det rådande läget. Juholt borde ta time-out i väntan på att förundersökningen blir klar, men att en politisk ledare tvingas dithän är i sig en absurditet.
– Det är viktigt med en grundlig utredning. Jag vill understryka att jag inte tagit ut för mycket i ersättning avsiktligt, säger han och ber åter om ursäkt.
Juholt hänvisar till att under utredningen kommer hans juridiska ombud advokat Hans Strandberg att ge alla kommentarer i ärendet. Men att huvudpersonen själv, en av Sveriges mest offentliga personer, så att säga ska stå vid sidan om, är helt omöjligt.
2007 antogs den så kallade bidragsbrottslagen. I den stadgas att "den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning... döms för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader". Är brottet grovt är straffet lägst sex månader och högst fyra år.
Lagen tillkom enkelt uttryckt för att många då gjorde vad Håkan Juholt gör nu, hävdar god tro, att man inte känner till reglerna.
Men ersättningarna i riksdagen lyder inte under bidragsbrottslagen. Lagen listar olika trygghetssystem men riksdagens nämns inte. Vad som gäller för en medborgare i allmänhet gäller inte för den folkvalde även om det handlar om skattepengar i båda fallen. Opinionsmässigt kommer detta med all rätt att landa mycket tungt. Olika partiföreträdare drog i går den logiska slutsatsen att lagen måste ändras så att även riksdagsledamöter omfattas.
Trogna partimedlemmar, S-politiker och funktionärer har genom Juholts agerande hamnat i en lojalitetskonflikt. Man kan tala om ett parti i chock som ser på när ledaren försöker rädda sig men där få tycks orka tänka på vad som framöver händer med partiet som Juholt leder.
