Barnlängtan och teknik
Kanske ett tidstecken.
Bildmaterial
INBLICK. Både SVT och TV3 har under hösten visat sevärda serier om barnlängtan och om ofrivillig barnlöshet. Det är verkligen vanligt, man räknar med att ungefär vart sjätte par som vill, har svårt att bli gravida. Vi är ganska många som sedan blivit föräldrar, men som känt stressen och pressen när det inte gått som på räls. Andra får till slut acceptera att det blev inget. Trots förhoppningar och upprepade försök. Allt detta har skildrats i "Barn till varje pris?" och "Drömmen om ett barn.", där de medverkande verkligen delat med sig och bjudit in tittarna i sina liv.
Sedan finns ju alla de som bär sin barnlängtan i tysthet, som inte hittat någon i tid att skaffa barn med. Eller som fått såväl stöd som kritik när de tagit saken helt i egna händer, adopterat som ensamstående eller åkt till Köpenhamn och fått hjälp med insemination. Och så alla de samkönade paren som i teorin får adoptera men stöter på hinder i praktiken. Och så då de som väljer bort barn och som omvärlden har åsikter om för den saken skull.
För det här är ju ett område, där vi gärna har åsikter om varandras sätt att leva. Det är allt för lätt att tycka att det som är rätt för en själv också ska gälla andra. Men egentligen finns bara en moralisk aspekt värd att lägga på ofrivillig barnlöshet och metoder att lösa problemet. Och det är barnens rätt till sina föräldrar, till kärlek och trygga uppväxtvillkor. Mår barnen bra så är det ok.
Med den utgångspunkten kan man välkomna ny teknik. Dagens Nyheter hade i går en artikel om möjligheten att frysa ner äggceller. Det sker oftast av medicinska skäl, till exempel inför en cancerbehandling. Men nu erbjuder privata kliniker vad man kallar social äggfrysning. På så sätt kan kvinnor förlänga sin förmåga att få barn i ytterligare några år. Många känner nämligen av stressen när den biologiska klockan tickar allt högre. Stressforskare har i olika sammanhang tagit upp den ökade pressen på unga kvinnor. Studier, karriär eller bara ett stadigt jobb. Föreställningen om fast jobb först och ekonomiskt ansvarstagande sitter djupt hos många. Unga kvinnor tar ofta så mycket ansvar att de riskerar att knäcka sig själva under bördan.
Så kanske är det ett tidstecken när det som är mest naturligt inte riktigt hinns med. Outi Hovatta, som är professor vid Karolinska institutet, säger till DN att fler borde vända på det där med karriär och föräldraskap och skaffa barn tidigare i stället. Det finns flera fördelar, en av dem är att det är lättare att bli gravid före trettio.
Men då borde samhället bli bättre på att uppmuntra unga föräldrar. Unga tjejer som hoppat av skolan för att de blivit med barn behöver stöd och uppmuntran för att ta tag i studierna igen. Studenter och andra som inte hunnit få fasta fötter på arbetsmarknaden behöver en bättre ersättning från föräldraförsäkringen.
Då skulle fler kanske ta saker i en annan ordning.
