Infrastruktur stärker välfärden
Framtidsinvesteringar som kan generera tillväxt, jobb och nya möjligheter trängs undan, skriver Anders Gärdsmark och Bo Adling från Sveriges Byggindustrier.
DEBATT. I dag inleds konferensen Nordisk infrastruktur i Helsingborg. Infrastruktur handlar om förutsättningarna för tillväxt och ytterst om framtida resurser till vård, skola och omsorg. I takt med att staten – oavsett regering – retirerar från sitt ansvar så har kommunernas finansiella ansvar ökat. Helsingborgs stad är ett exempel. Det är inte den bästa lösningen, utan handlar om att göra en dygd av nödvändigheten. Vi måste finna lösningar som gör att samhället kan bära lönsamma framtidsinvesteringar utan den ryckighet som i dag präglar satsningarna.
Öresundsbron visar vilken nytta rätt investerade medel gör. Bron betalas med brukaravgifter och kommer på sikt att bli en kassako. Samtidigt har investeringen redan genererat samhällsnytta i form av ökad tillväxt och fler jobb som överstiger kostnaden. I förra veckan tillkännagav regeringen glädjande nog att den ser behovet av ytterligare en fast förbindelse över Öresund, denna gång mellan Helsingborg och Helsingör.
Tyvärr har Sverige under de senaste två decennierna investerat mindre i att skapa förutsättningar för tillväxt, jobb och hållbar utveckling än andra länder. Planerna har sällan kunnat genomföras fullt ut, vilket inte minst Helsingborg har fått lida av. Snart 20 år efter beslutet om dubbelspår på Västkustbanan så finns det fortfarande inte medel att fullfölja satsningen.
Statens ansvar för infrastrukturen förtjänar att analyseras och debatteras i ett bredare perspektiv. Pengarna räcker inte till nödvändiga investeringar, vilket har lett till att kommunerna tvingas öppna plånboken. Medfinansiering är i princip en förutsättning för att få till stånd nya projekt. Samtidigt finns en motvilja från statens sida att släppa in privata aktörer och kapital.
Konsekvenserna ser vi till exempel i fallet Helsingborg, där viktiga framtidsprojekt som Södertunneln och H+ nyligen fått skjutas på framtiden eftersom staden i nuvarande finansiella läge inte kan bära den stora investering som projektet medför. Södertunnelprojektet bygger på att Helsingborgs stad tar hela notan, pengar som framtida byggrätter på H+ ska täcka.
Det är förståeligt att stadens ledande politiker bromsar när utsikterna för ekonomin är dystrare och tuffare tider väntar. Samtidigt åskådliggör händelsen ett samhällsproblem. Framtidsinvesteringar som kan generera tillväxt, jobb och nya möjligheter trängs undan. Och i sämre tider när satsningar vore extra välkomna – och byggkostnaderna sjunker – så tvingas offentliga aktörer att spara.
Att finansiera satsningarna direkt över budgeten leder vanligtvis till ryckighet. I fallet med Södertunneln och H+ så blir effekten sannolikt att välbehövliga bostadsinvesteringar fördröjs, vilket även det påverkar Helsingborgs tillväxt och utveckling. Det tycker vi är beklagligt, samtidigt som vi har stor förståelse för att stadens politiker måste ta ansvar för ekonomin.
Anders Gärdsmark
regionchef Sveriges Byggindustrier (BI) Syd
Bo Adling,
ansvarig för bostadsfrågor BI Syd
