Ovärdigt en arbetsgivare med ambitioner
Helsingborg och andra kommuner sviker sitt ansvar mot såväl enskilda som skattebetalare.
HUVUDLEDARE. I flera dagar nu har tidningens grävande reportrar berättat historien om hur kommuner i nordvästra Skåne, Helsingborg och Höganäs, använt sig av bemanningsföretaget Personal Direkts tjänster för att göra sig av med personal. I Helsingborg har vård- och omsorgsförvaltningens projekt Nystart för många i stället blivit en återvändsgränd. Den snällaste tolkningen är att kommunerna brustit i sitt uppföljningsansvar och låtit skattepengar rinna ut i oseriös verksamhet.
Detta kan ställas mot avsiktsförklaringen från Helsingborgs styrande politiker i en debattartikel på tidningens opinionssidor den 3 oktober: "Treklöverns ambition är att Helsingborgs stad ska vara en av Sveriges bästa arbetsgivare. Helsingborgs stad ska vara en modern arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet, mångfald och framtidsorientering." Undertecknad av kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) och övriga borgerliga kommunalråd.
Det är en bra målsättning. Men det räcker inte med ord om den goda personalpolitiken. Offentliga arbetsgivare driver verksamhet med skattemedel, en kommun har också en myndighetsroll gentemot medborgarna och ett speciellt ansvar att såväl hålla sig strikt till lagar och regler. Om politikerna dessutom vill leva upp till sina ambitioner så krävs tydliga signaler nedåt i organisationen, ut till de olika förvaltningarna.
Kommunerna är stora arbetsgivare. Men dessa jätteorganisationer saknar uppenbarligen ofta kompetens för att ta hand om det självklara. När Stockholms stad anlitar pr-byrån Kreab för krishantering kring Caremas boenden och kring kommunens upphandlingar är det ett underbetyg till den egna organisationen. När Helsingborgs stad med nästan 8 000 anställda (2010) inte kan komma längre i arbetet med att hitta nya vägar för enskilda anställda utan i stället väljer en "lätt lösning", köper sig fri från problemet, är det ett underbetyg. Kanske hade det gått bättre om de olika förvaltningarna samarbetat mer. Kanske hade då exempelvis Åsa Lundberg kunnat få den chans inom barnomsorgen som hon efterlyste i onsdagens tidning.
I praktiken är det naturligtvis inte alltid lätt. Ibland slutar det ändå i att arbetsgivaren och den anställde måste gå skilda vägar. Men här har människor försatts i en situation där de varit maktlösa. Konstruktionen där ett antal månadslöner betalas till Personal Direkt, eller till företaget Byggproduktion, gör att den enskilde inget har att sätta emot när det inte fungerar. Att vända sig till den ursprungliga arbetsgivaren har inte gått, de är inte längre anställda.
"De har ju de facto själva sagt upp sig", är också svaret från vård- och omsorgsförvaltningens personalchef Maria Berséus på tidningens fråga om varför Helsingborgs stad inte följt upp projektet genom att kontakta de det handlar om.
Men att inte göra egna uppföljningar är ett svek mot enskilda. Och som när det gäller alla andra upphandlingar är det kommunens ansvar att försäkra sig om att skattebetalarnas pengar används rätt, att det som utlovas också levereras.






