Barns rätt måste gå i första hand
DEBATT. Föräldrabalken stadgar att alla barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Ansvaret för detta faller på föräldrarna, det gäller även om föräldrarna är skilda men har gemensam vårdnad. När ett barn har två vårdnadshavare, ska de utöva sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet tillsammans. Vad detta betyder i praktiken är att en ensam förälder inte får bestämma om sådant som är av ingripande betydelse för barnets framtid, till exempel vård och sociala insatser, om den andra föräldern är däremot.
Oftast fungerar det bra, men tyvärr inte alltid.
Ett barn kan må dåligt och behöva stöd med anledning av en konflikt mellan föräldrarna som rör vårdnaden och att en av vårdnadshavarna på grund av konflikten inte klarar att se till barnets bästa. Det är inte ovanligt att en förälder då vägrar medverka till insatser för barnet som ett medel att bestraffa den andra föräldern.
Från de myndigheter och organisationer som har praktisk erfarenhet av problemen har särskilt framhållits fall där en vårdnadshavare anklagar den andra för att ha varit våldsam mot barnet och anser att barnet har behov av att bearbeta sina upplevelser. Den andra vårdnadshavaren kan då motsätta sig vård av rädsla för att barnet påverkas i sitt samtal med barn- och ungdomspsykiatrin.
Att barn inte får den vård de behöver är inte acceptabelt och alliansregeringen föreslår nu därför i en proposition att om den ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, ska socialnämnden få besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa.
Möjligheten ska gälla för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, liksom för behandling i öppna former samt utseende av kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen.
Föräldrarna är tillsammans de som normalt sett bäst kan tillgodose barnets behov. Även om de har olika uppfattning, är det bättre att de till slut enas om en lösning än att en av dem eller en utomstående får bestämma.
Här rör det sig dock om situationer där vårdnadshavarna ofta har svårt att samarbeta också på andra områden och där förhållandena många gånger är sådana att det i förlängningen saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Det kan emellertid ta tid och krävas en lång domstolsprocess innan en förälder kan anförtros ensam vårdnad om barnet. Att införa denna möjlighet är därför en lämplig avvägning mellan barnets behov och rätt till vård och vårdnadshavarnas rätt att avgöra vad som är bra för barnet.
Att barn nekas vård på grund av infekterade konflikter mellan föräldrar där man inte kan komma överens, det kan vi inte acceptera. Barns rätt måste alltid gå före.
Beatrice Ask (M), justitieminister
Thomas Finnborg (M), riksdagsledamot Helsingborg, civilutskottet
