På stället marsch
Bildmaterial
ÖB Sverker Göransson är mindre djärv i sina samarbetsvisioner än Tage Erlander på 40-talet...
ANDRALEDARE. Att diskutera försvars- och säkerhetspolitik går till nöds an i Sverige. Men att bli högst konkret låter sig ofta inte göras. Det handlar om allt från spannet mellan försvarets anslag och uppgifter till hur vi egentligen ska ha det med militärt samarbete med EU och Nato.
ÖB Sverker Göransson tassade runt alliansproblematiken vid det nu avslutade mötet med Folk och Försvar i Sälen. Han anser att Norden är moget att diskutera delad bevakning av luft och havsgränser.
– Vi måste vara beredda att våga prova de här olika sakerna, sedan får våra politiker välja vad som är rätt väg, säger överbefälhavaren.
Det låter som om han föreslår något djärvt och enastående nytt. Men självklart måste Norden i stora stycken kunna dela på ett försvar. Dagens politiker tycks ha glömt att Sverige, Norge och Danmark i slutet av 40-talet länge diskuterade ett gemensamt försvarsförbund, en mycket mer långtgående tanke än den ÖB nu för fram. Den gången havererade planerna och Danmark och Norge, med nära krigserfarenhet i bagaget, vände sig till Nato. Hade Tage Erlander och andra fått som de velat den gången hade vi alltså sedan decennier haft ett gemensamt försvar.
Sverige, Danmark, Norge och Finland är stabila demokratier som inte hotar någon och som inte sysslar med utrikespolitiska äventyrligheter. Norges och Danmarks Nato-anslutning är absolut inget hinder för Sverige, som ju närmast, utan stor politisk debatt, blivit något av en hedersmedlem i Nato...
Vid konferensen i Sälen talade försvarsminister Sten Tolgfors (M) om att internationell nedskärning av försvarsorganisationer leder till att länder måste samarbeta mer. Försvarsministern tycker att Sverige borde vara med i Nato men, som alltid, är frågan om ett medlemskap inte aktuell för Sverige. Försvarsministern tycker inte ens att frågan behöver utredas.
Han har rätt i att frågan inte är aktuell. Ett medlemskap kräver en bred enighet över blockgränsen och moderater och socialdemokrater måste absolut vara överens om tagen. Men Tolgfors har fel när det gäller en utredning. Den skulle med sin analys och slutsats garanterat starta den debatt som hittills uteblivit i Sverige.
Det verkar nästan som om Sveriges stora politiska partier är bekväma med situationen men hela projektet präglas av ett demokratiskt underskott. Svenska folket har aldrig i val fått ta ställning till frågor som sammanhänger med militärt internationellt samarbete.
Svenska försvarspolitiker står och stampar kring vad försvaret får kosta. Och här kommer garanterat ÖB med bränsle till elden framöver. Efter 2015 behövs mer pengar. Frågan är om inte Sverige står inför ännu en politisk lösning av försvarspolitiska pengaproblem, nämligen att det nya försvar som håller på att fasas in får bantas och göras om på nytt...
