Vården måste se människan
Det går inte alltid att skylla på tidsbrist.
Bildmaterial
Lyssna inte bara på kroppen utan också på patienten.
HUVUDLEDARE. Det låter som en självklarhet. Patienter som får ett bra bemötande i vården tillfrisknar snabbare visar en ny svensk studie. Och när det nu finns svart på vitt är det bara att hoppas att landstingspolitiker och vårdpersonal runt om i landet ska ta till sig forskningen på det här området. Det kan tyckas kostnadskrävande i den ena änden av vårdkedjan men kan alltså definitivt betala sig i den andra. Men det är också lätt att skylla på tidsbrist när ett trevligt bemötande i sig inte alltid tar längre tid, snarare handlar om hur man är som människa i professionen. Om vett och etikett, faktiskt.
Tyvärr är dåligt bemötande i vården inget litet problem. Hälften av de klagomål på vården som Socialstyrelsen får gäller just det. Det handlar om att patienter och anhöriga inte får den information de behöver eller blivit snästa och ifrågasatta när de sökt vård. För att ta några exempel.
En kvalificerad vård ska bygga på hög medicinsk kvalitet. Läkarna ska kunna sina saker och behandlingsmetoder ska vara de allra senaste. Men det räcker inte. Det måste också finnas tid att bygga upp ett förtroende mellan läkare och patient. Tilliten är viktig. När du söker vård är du i en utsatt position, sjuk och orolig. Om man i ett sådant läge träffar en stressad doktor som genast tar fram receptblocket och sedan säger tack och adjö är det förstås sämsta tänkbara läge. Ett sådant läkarbesök kan generera onödiga återbesök eller att patienter i stället väljer akuten framför vårdcentralen.
Men hur många gånger har vi inte hört läkare som säger att de inte har mer än si och så många minuter att ägna per patient? Förutsättningarna för deras arbete kan vara skrivbordsprodukter som inte tar hänsyn till att det är krångligt för patienter att berätta om sina besvär och att läkaren behöver tid att förklara. Men alla som minns tv-dokumentären om kvartersdoktorerna på Södermalm i Stockholm kan konstatera att det kan fungera på ett annat sätt. Politikerna måste inse att det i det långa loppet betalar sig att satsa på en god primärvård, inte bara betona det men också se till att det blir möjligt i praktiken. Men läkare måste också se över sitt sätt att arbeta och förstå vikten av att ge varje patient den tid som behövs, sörja för återbesök, kontinuitet och ett gott bemötande.
Det här är alltså moment som man måste lägga stor vikt vid under läkarutbildningen, och som verksamhetschefer och läkare sedan måste hålla levande. En sjukdom angriper inte bara ett enskilt organ, den påverkar hela människan och hennes livssituation.
Studien avlivar också myten om att de otrevligaste läkarna är de skickligaste. "Det är först när man är trygg i sin kompetens som kan se andra människor" konstaterar Niels Lynöe, professor i hälso- och sjukvårdsetik.
En bra läkare är förstås intresserad av och kunnig vad gäller sjukdomar och behandling men måste också vara genuint intresserad av människor och mötet med patienten.
