Folkpartiet väcker viktig skattefråga
Helsingborg behöver en verklig skolsatsning.
Bildmaterial
Här bland fullmäktiges politiker, men inte bara här, behöver frågan om en skattehöjning öronmärkt för skolan nu diskuteras.
HUVUDLEDARE. Det behövs en ordentlig satsning på skolan i Helsingborg, det tycker många föräldrar, lärare och elever och det råder det numera bred enighet om också bland politikerna i fullmäktige. Men behöver kommunalskatten höjas? Det är svårare att bedöma så där rakt av, det behövs en fördjupad diskussion om det. Men det är bra att Folkpartiet väcker frågan. Om en skattehöjning är vad som krävs för att nå resultat, så är den också nödvändig.
Det visar dessutom att Folkpartiet i Helsingborg nu vill ta skolfrågan på allvar och inser att skolpolitiken måste hänga ihop på riksplanet och lokalt. Ansvaret är delat, kommunpolitikerna har en viktig roll och kan göra stor skillnad, i Malmö, i Helsingborg och i alla andra kommuner.
Skolsatsningen måste riktas speciellt mot utsatta områden där många elever misslyckas redan i grundskolan, får ökade svårigheter på gymnasienivå om de når dit, ramlar ur och möter arbetsmarknaden med sämsta möjliga utgångsläge. Och därmed är också vuxenlivets möjligheter begränsade redan innan det börjat. Då lockar en annan väg, småkriminalitet och gängbildningar som kan leda vidare till en tillvaro vid sidan om och till allt grövre kriminalitet. Vi ser problemen i olika stadsdelar, i Malmö och i Helsingborg och i mindre och större orter runt om i landet.
Vid sidan om polisen arbete behövs de långsiktiga satsningarna, där skolan är en av de viktigaste kuggarna. Alla går i skolan, skolan har chansen att nå alla. Men den skolverklighet de unga möter ser mycket olika ut.
I Helsingborg ger flera undersökningar och jämförelser svart på vitt kring behoven. I Lärarförbundets årliga rankning, som presenterades i höstas, låg Helsingborg på plats 250. Kommunen ligger lågt när det gäller resurser till undervisning och lärartäthet. Vissa områden har skolor med dåliga resultat, andra halkar efter och där är det fler som inte når gymnasiebehörighet medan resultaten är ganska bra i andra delar av stan. Dessa skillnader har Skolinspektionen kritiserat.
Barn- och utbildningsnämnden är visserligen prioriterad i kommunens budgetarbete inför nästa år och får en ökning med två procent, medan andra nämnder får nöja sig med en. Men risken är att den så kallade satsningen äts upp av kostnadsökningarna och i praktiken uteblir. Eller att satsningar i utsatta områden måste ske enbart genom omfördelningar, vilket skulle riskera att skapa nya problem.
Helsingborg har ett hyfsat utgångsläge, kommunalskatten är förhållandevis låg, men skattekronor ska man ha stor respekt för. En höjning av skatten till regionen kan också bli nödvändig de närmaste åren.
Men ändå, få saker är viktigare än skolan. Nu leder Folkpartiets utspel förhoppningsvis till en öppen diskussion såväl inom treklövern som över blockgränsen och kan då utvecklas till den dialog med medborgarna som Christer Rasmusson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, efterlyser.
