Jordbruket behöver ny inriktning
Jordbrukets mål bör vara att producera näringsriktiga och näringstäta livsmedel, skriver Bertil Orsmark, kemiingenjör med jordbruksbakgrund.
Bildmaterial
Använd foder som djuren är anpassade för.
DEBATT. Jag har med stort intresse tagit del av debattartiklarna skrivna av professor Stig Bengmark (17/1) och läkaren och lantbrukaren Bjarne Lembke (23/1).
Bengmark skriver att det är hög tid att satsa på förebyggande vård, vilket även Lembke gör, men metoderna är man uppenbarligen inte överens om. Stora studier i USA, Tyskland och Sverige visar samstämmigt att en hälsosam livsstil kraftigt kan reducera behov av sjukvård. I studierna finns inslag av kost, fysisk aktivitet, sömn och stresshantering, med kosten som den viktigaste faktorn. Studierna visar att våra vanligaste folksjukdomar (diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och cancer) skulle kunna reduceras med så stora tal som 50-90 procent, så förebyggande friskvård borde vara mycket lönsam.
SCB tar varje år fram en utmärkt statistik över vilka livsmedel vi köper i Sverige. Om man analyserar dessa livsmedel ur näringssynpunkt ser man att endast cirka hälften är näringsrik och bra mat, cirka 25 procent är tveksam ur näringssynpunkt och 25 procent bidrar starkt till våra välfärdssjukdomar. Sämst ur näringssynpunkt är socker som ger energi men ingen egentlig näring. Näst sämst är stärkelse som ur kemisk synpunkt är långa kedjor av glukosmolekyler alltså socker. Stärkelsen återfinner vi i många vanliga livsmedel som potatis, bröd och pasta där det trots allt finns lite näring.
När det gäller matfetter överväger de som innehåller fettsyror ur omega-6 gruppen som starkt bidrar till ökad risk för inflammation i kroppen som ligger bakom våra vanligaste folksjukdomar. Professor Bengmark har skrivit en utmärkt artikel om detta i Läkartidningen nr 51/52 2007: ”Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling.”
Även det massproducerade köttet innehåller en hög andel omega-6 fettsyror beroende på det foder som används. En svensk studie på svin visar att de blir tyngre, fetare och kraftigt inflammerade när de föds upp på säd, som inte är grisars och inte heller människors ursprungliga föda.
Så allt är inte så problemfritt med maten som dr Lembke menar i sin artikel. På 50-talet kom pesticiderna i jordbruket och man övergick till kreaturslös drift medförande en kraftigt ökad användning av konstgödsel baserad på tre näringsämnen: kväve, fosfor och kalium (NPK). Många jordbrukare utsätts för påtryckningar om att ta emot rötslam, som ofta innehåller kadmium som konkurrerar med kalcium om upptaget i kroppen. Detta kan vara en av förklaringarna till ökad incidens av benskörhet.
Det svenska jordbruket har de senaste 100 åren inriktats mot högre skördar och rationellare odlingsmetoder. Samtidigt har marken genom ensidig användning av konstgödsel utarmats på andra näringsämnen. Detta ger livsmedel med lägre näringstäthet, tvärtemot vad vi behöver. Jordbrukets mål bör vara att producera näringsriktiga och näringstäta livsmedel.
Några förslag till förbättringar:
Använd foder som djuren är evolutionsmässigt anpassade för.
Utveckla växter för svenskt klimat som innehåller en bättre balans av de essentiella fettsyrorna (omega-3 och omega-6).
Utveckla nya grönsaker anpassade för frilandsodling i svenskt klimat.
Utveckla metoder att återföra naturgödsel till växtodlingen, gärna med energiframställning som mellansteg.
Utveckla betalningssystem för odlarna kopplat till produkternas näringsinnehåll.
Låt Sverige gå i fronten för en ny inriktning där jordbruken producerar riktigt bra näring för oss människor.
Bertil Orsmark
Kemiingenjör med jordbruksbakgrund
