Journalistik som går på tomgång
Bildmaterial
Avlyssningsskandalerna fällde den brittiska tabloiden News of the World. Här är utgivaren Colin Myler med sista numret sedan utgivningen inställts.
INBLICK. Mediernas bevakning av politik och politiker har som all annan journalistik utvecklats på gott och ont. Granskningen har blivit bättre paradoxalt nog samtidigt som ytligheten tilltagit. I bästa fall får vi reda på viktiga saker som påverkar samhället. När det är som sämst går journalistiken på personfixerad tomgång.
I Danmark har man ett betydligt tuffare offentligt klimat än i Sverige. Danska toppolitiker har därmed regelmässigt fastnat i mediala långkörare om att man tagit semester med familjen när man borde jobba, om att man som utrikesminister talar dålig engelska, om skatteaffärer utan substans, att man som hälsominister har rökrum på jobbet, att det blev för mycket snaps på julefrokosten.
Kanske kan man se den danska debatten som en självkritisk avknoppning till den oro för förlorad journalistisk heder som föddes i samband med News of the World-skandalen i Storbritannien. Där infördes illegal avlyssning som arbetsmetod och skvallergenerator. Glädjande nog blev tidningen det sista offret för sin egen omoral.
Skandal- och tomgångsjournalistiken är inte svår att skapa. Som när Astra Zeneca meddelade att man friställer 1 200 i Södertälje berättade en kvällstidning att näringsministern skulle gå på fest ("Annie Lööf festar - Jobben försvinner"). Underförstått slår klackarna i taket i stället för att rädda jobben.
Ledande danska nyhetsredaktioner tycks nu vara beslutna att vara tuffare i sin källkritik och inte reflexmässigt återge hårt kommersialiserade mediers personfixerade bevakning av politiken. Man talar också om att bli mer konstruktiv.
Enligt en undersökning vid Roskilde universitet är det dålig överensstämmelse mellan proportionerna på mediebevakningen och de konsekvenser de så kallade affärerna får när fakta väl är på bordet.
Mark Örsten är dansk medieforskare. Han ser tämligen enkla förklaringar. Det har tidigare varit kutym att man inte vidarerapporterar något utan att tala med egna källor. Nu går det så snabbt att en redaktions fel blir till andra redaktioners fel, säger Örsten i Berlingske Tidende.
Och mitt uppe i denna utveckling är naturligtvis även vi i Sverige. Det hänvisas hela tiden till andra mediers anonyma källor. En stor del av bevakningen kring Håkan Juholts uppgång och fall byggde på återanvända anonyma källor. Metoden behöver inte alltid vara fel om den som ursprungligen återger den anonyma källan har mycket hög trovärdighet och brukar ha rätt, men i dag är nära nog en publicering ett kriterium på att det kan citeras och utbroderas vidare.
Ulrik Haagerup är chef för Danmarks radios nyhetsredaktion. Han talar om tabloidpåverkan av danska medier. Upprördhet, konflikter, skurkar och offer dominerar.
– Det är lätta historier som ger många klick på webben i en tidspressad medievärld.
Resultatet kan i värsta fall bli en urspårad och fördummande offentlig debatt. Eller är vi kanske redan mitt uppe i den?
