Pensionsålder beror på jobb
Om vi ska jobba längre, så måste vi också se över arbetsmiljö och arbetsförhållanden, skriver Åke Lindroth, SPI.
DEBATT. Fredrik Reinfeldt vill höja pensionsåldern och det har rört upp många heta känslor. Själv jobbade jag tills jag fyllde 67 år och då har man inte längre rätt att jobba kvar. De två sista åren jobbade jag halvtid som gymnasielärare.
Det finns en konflikt här mellan staten och arbetsgivare ute på fältet. Staten vill, att vi ska jobba så länge som möjligt, men många arbetsgivare vill ju anställa nya förmågor till gagn för verksamheten. Hur länge man orkar jobba beror givetvis på vilket jobb man har. Min far var oändligt tacksam när han fick gå i pension vid 63 års ålder efter 47 år som gruvarbetare under jord.
Om vi ska jobba längre, så måste vi också se över arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom många områden. Försäkringskassan har undersökt hur, ”Antal startade sjukskrivningar längre än 14 dagar per 1000 anställda”, fördelar sig på olika yrken. Den siffran är låg för vd:ar och jurister, men mycket hög för förskollärare och vård- och omsorgspersonal (HD 4/11-11). Typiskt kvinnodominerade yrken!
Om de ska orka med, att arbeta längre så måste såväl arbetsmiljö som övriga arbetsförhållanden förbättras. Vem vill exempelvis jobba med så kallade ”delade turer” – fyra timmar på morgonen, fyra timmars lunch och så avsluta med fyra timmar på kvällspasset? Tidskriften Dagens Samhälle skriver i sitt senaste nummer, att privata äldreboenden drivs med 10 procent mindre personal än kommunala boenden. På det tjänar man 800 miljoner kronor, men samtidigt sker en kraftig förslitning av humankapitalet, vilket sjukskrivningsstatistiken visar.
Socialstyrelsen säger, att det är ”anmärkningsvärt stora skillnader” mellan privata och kommunala äldreboenden. Innan man börjar prata om en senareläggning av pensionsåldern, så måste man alltså klargöra vilka jobb det handlar om.
Åke Lindroth (SPI), Höganäs
