Värdesätt studenterna
Min önskan är att fler företag öppnar plånboken och slutar vara snåla, skriver Henrik Jöraas, student vid Campus Helsingborg.
Bildmaterial
Se värdet in den kunskap vi förskaffat oss, skriver debattören.
DEBATT. När Stefan Löfven valdes till Socialdemokraternas nya partiordförande uttalade han bland annat "I ett läge där Sverige har hög arbetslöshet prioriterar vi utbildning och forskning i stället för sänkt restaurangmoms." Bra tycker jag som student men för oss är det en annan verklighet.
Rädslan för att inte få in en fot i näringslivet är bland mina studiekompisar stor och genomgående för de flesta akademiska utbildningar. Denna rädsla är något företag kan lukta sig till och är inte sena med att utnyttja.
Först ska det sägas att högskolor idag använder en stark samverkan till näringslivet som argument för deras utbildningar. Detta är positivt på alla sätt och vis, i den mån som man samtidigt kan inkassera högskolepoäng. Den andra sidan av myntet är att universitetet används som en marknad där företag utnyttjar studenters vilja att få in en fot.
Jag har själv erfarenhet av detta då jag i början av min utbildning inom strategisk kommunikation ingick i en projektgrupp som anordnades genom skolan men som, märk väl, inte var upphängd på något kursmoment utan var frivillig. Grundidén var att tillsammans med ett företag arbeta med ett projekt. I mitt fall slutade det med att jag kodade en hel webbsida till företaget.
Företag vill få det till att vår ersättningsfria arbetskraft kommer betala sig i längden, det finns som det heter "chans till framtida anställning". Det de inte vill förstå är att utbildningen inte ger någon inkomst utan för att klara sig behövs pengar i form av ett lån från CSN vilket gör studenten återbetalningsskyldig. Det är ett medvetet val och när utbildningen är avslutad förväntas en avkastning på investerat kapital.
Företagen som lockar med "en fot i branschen" och "chans till anställning" kan till exempel vara nystartade företag som behöver någon som utarbetar digitala marknadsstrategier. Deras ursäkt är att de inte har pengar att betala ut någon lön. Ändå behöver de någon som fyller positionen. Hade ett produktionsföretag sagt till sin leverantör att "tyvärr kan vi inte betala för varorna idag, men om något år när företaget kanske börjar gå med vinst kanske du kan få betalt för varorna" (visst finns det undantag men det är också företag som går i konkurs).
Vi studenter är inte oskyldiga i denna marknad utan många överlämnar ivrigt sina tjänster utan ersättning till företagen som gladeligen tar emot. Tyvärr får detta komplikationer för övriga studenter som värdesätter sitt kunnande i form av en dumpad ingångslön eller ingen alls. Varför anställa när det finns gratis arbetskraft?
För företagen är det redan förmånligt att anställa studenter då många är under 26 år vilket innebär skattelättnader. Utnyttja detta och utnyttja inte oss. Dessutom går det att provanställa vilket är fördelaktigt i en bransch där den personliga kompetensen spelar stor roll.
På något sätt lever studenter och företag ändå i symbios. Näringslivet förses förr eller senare med kunskap från den akademiska världen och forskning används som underlag för effektivisering av de oändligt många system som i dag används av företag. Detta är något Stefan Löfven, hyllad av näringslivet, verkar ha förstått.
Det finns bra exempel på hur företag kan ta hjälp av studenter. Tekniska Föreningen i Hälsingborg är ett exempel där vi i ett obligatoriskt kursmoment skulle utveckla en marknadsföringsstrategi åt dem. Det som från början bara var ett moment om än förankrat i näringslivet ledde senare till en projektanställning för mig och tre andra på samma kurs. Min önskan är därför att fler företag öppnar plånboken och slutar vara snåla, se det som en investering och en framtida avkastning.
Samtidigt vädjar jag till mina studiekompisar att inte vara så naiva utan se istället värdet i den kunskap vi har införskaffat oss. Vill ni ha en siffra på värdet, se det senaste kuvertet från CSN.
Henric Jöraas
student på Campus Helsingborg
