Ett misslyckande med dödlig utgång
Myndigheternas agerande före knivmordet måste granskas. Det skriver Ingrid Runsten efter att ännu en kvinna dödats, sedan samhället misslyckats med att skydda henne.
Bildmaterial
Lugna gatan i Malmö i fredags. Polisens tekniker undersöker platsen där den 38-kvinnan dödades.
HUVUDLEDARE. I går häktades den 45-årige man som misstänks för att i fredags ha knivmördat sin före detta sambo på Lugna gatan i Malmö, i närvaro av sina och kvinnans två små barn. Han var sedan tidigare dömd till ett ettårigt fängelsestraff för olaga frihetsberövande av kvinnan, men eftersom tingsrätten släppt honom i avvaktan på att domen skulle vinna laga kraft så var det möjligt för honom att begå det nya brottet.
En ung kvinna har berövats livet, två små barn har förlorat sin mamma, föräldrar har förlorat en dotter och samhället har åter misslyckats med att skydda en hotad kvinna. Trots att det fanns en dom, trots att kvinnan hade ett skyddat boende och av polisen utrustats med ett larmpaket.
45-åringen hade överklagat fängelsedomen och tingsrätten bedömde inte att det fanns någon risk för att han skulle återfalla i brottslighet. Det beslutet har kritiserats av poliser som utredde ärendet, enligt en polis sa kvinnan redan i förhören att mannen ville döda henne och skulle försöka igen. Tingsrätten gjorde en felbedömning, det kan konstateras med facit i hand. Frågan är om tingsrätten inte borde ha insett det redan då. Och om polisen kunde ha skyddat kvinnan bättre. Speciellt med tanke på att det pågick en vårdnadstvist, en möjlig utlösande faktor.
Samhällets inställning till våld i nära relationer har förändrats, medvetenheten har ökat och lagarna har skärpts. Det som förr kallades för en "beklaglig familjetragedi", ses som det allvarliga brott och det samhällsproblem det är. Ingen har rätt att beröva någon annan liv- eller rörelsefrihet, att kränka någon annans mänskliga rättigheter. Så är det i teorin, i praktiken misshandlas och mördas fortfarande många kvinnor, offren är oftast kvinnor, av män som de har eller har haft en relation med. Ofta när kvinnan vill bryta upp, avsluta förhållandet och lämna mannen.
Angela Beausang, som är ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, menar att lagarna faktiskt har blivit mycket bättre, men att det fortfarande finns en stor okunskap hos de myndigheter som ansvarar för hur lagarna tillämpas. Det gäller bland annat riskbedömningar, att se varningstecknen och att vara medveten om att detta är brottslighet som oftast upprepar sig.
Sedan årsskiftet finns en lag som säger att när någon dödas av sin partner eller före detta partner ska Socialstyrelsen utreda var samhället brustit. Det gäller sedan tidigare när ett barn dödas av någon närstående. En sådan haverikommission är för sent för offret men syftar till att förhindra liknande brott i framtiden.
– Det kan vara nästa kvinna till gagn att ta reda på vad samhället gjorde för fel, säger Angela Beausang.
Därför är det så viktigt att förspelet till knivmordet i Malmö verkligen granskas enligt den nya lagen. Precis som när det gäller hedersrelaterat förtryck så handlar det om att sprida kunskap och påverka attityder, hos de som i sina yrkesroller möter offren och hos samhället som helhet.
För att tragedier som den nu i Malmö inte ska fortsätta att upprepas, igen och igen.
