Kortare yrkeskurser behövs
Vi behöver skapa många vägar, chanser och möjligheter till kunskap, skriver Tina Acketoft (FP).
DEBATT. Sedan alliansen bildade regering 2006 har svensk skolpolitik genomgått ett antal stora reformer, bland annat en ny lärarutbildning med legitimation, lärarfortbildningar, fokus på förskolans pedagogiska uppdrag, satsningar på läsa-skriva-räkna-kunskaper, tidiga utvärderingar med betyg och tidiga extra insatser för de elever som behöver det.
Orsakerna till alla dessa reformer var att resultaten i svensk skola stadigt har sjunkit de senaste tjugo åren. Avhoppen från gymnasiet var stora, med nästan var fjärde av yrkeseleverna som hoppade av i förtid. Jag är övertygad om att en stor del av förklaringen till avhoppen låg i att man i den gamla gymnasieskolan ställde kravet att alla elever skulle läsa in högskolebehörighet, vilket ledde till att många skoltrötta ungdomar helt kroknade.
Den nya gymnasieskolan är mer renodlad med högskoleförberedande-, yrkesförberedande- och lärlingsprogram för att varje elev ska kunna hitta ett program som passar deras önskemål. Men inte ens denna reform kommer att räcka till för att motivera de allra mest skoltrötta eleverna – vissa elever kommer fortfarande känna att tre års studier efter årskurs nio är ett helt oöverstigligt hinder och de kommer att lämna gymnasiet i förtid utan utbildning och med känslan av att ännu en gång ha misslyckats.
Det är för dessa elevers skull Folkpartiet vill skapa möjligheten med kortare yrkeskurser i gymnasiet. Tanken är att även de mest skoltrötta ungdomarna ska kunna läsa ett år eller två, att man har möjlighet att själv kombinerar ihop kurser och avstå från teoretiska ämnen om man vill det. Efter utbildningen ska man få studiebevis för sina avklarade kurser och på så vis kunna söka sig ut på arbetsmarknaden med sin kunskap dokumenterad.
Förslaget har fått kritik för att det skulle sänka kunskapsambitionerna i svensk skola. Men det argumentet blir obegripligt när man vet att dessa elever idag hoppar av gymnasiet och alltså inte får någon utbildning alls. De går rakt ut i arbetslöshet för att svensk skolpolitik under lång tid vägrat se att vi alla är olika och har olika intressen och ambitioner.
I framtiden kommer kraven på utbildning till vissa yrken att öka. Men det kommer knappast att gälla alla yrken. Att kräva treårigt gymnasium för alla av jämlikhetsskäl skapar bara ett stort utanförskap för dem som inte klarar det. Vi behöver skapa många vägar, chanser och möjligheter till kunskap för att ta till vara på alla våra unga och alla typer av kunskap. Då först kan vi tala om en kunskapsnation som kan konkurrera globalt.
Tina Acketoft (FP)
Höganäs
gruppledare för Folkpartiet i riksdagens utbildningsutskott
