Om stadsplanering och medborgarinflytande

Utställningar och samråd på nya platser: på fotbollsmatchen, rockkonserten, på twitter eller i busskön, varför inte?

Det är onsdagskväll på Stadsbiblioteket i Helsingborg. I foajén strömmar besökarna in och ut. De flesta passerar bara förbi stadsbyggnadskontorets utställning om planerna för H+ området i Södra hamnen, där en ny stadsdel så småningom kan komma att växa fram, intill Knutpunkten och Campus. Och det är inte heller så många som stannar kvar på samrådsmötet som kommunen bjudit in till. Ett 20-tal personer bänkar sig för att höra vad som kan komma att hända i de båda nu aktuella "kvarteren" som går under namnen Oceanhamnen och Bredgatan.

Åhörarna tillhör definitivt inte de yngre generationerna, trots att det är de som är unga i dag som kommer att få uppleva områdets förvandling, kanske flytta dit eller arbeta där. Men för att nå den målgruppen får kommunen nog tänka om i sin marknadsföring; annonsering och information på hemsidan räcker förmodligen inte. Utställningar och samråd på nya platser: i samband med fotbollsmatchen, rockkonserten, på twitter eller i busskön, varför inte? För det kan väl inte vara så att stadsplanering bara intresserar äldre?

Planprocessen för H+ området är bara en av många som pågår just nu runt om i landet. Och under dessa resors gång ska också vanliga medborgare i kommunerna ha möjlighet att tycka till och framföra sina åsikter. Intresset för att göra det är oftast störst om man är direkt berörd av byggplaner som granne, eller om exploateringen sker i en känslig miljö, som när Helsingborgs kommun började skissa på Ångfärjetomten.

I fallet med Ångfärjan arrangerades också idémöten, som kallades medborgardialoger. Det var 2007 och cirka 100 personer deltog. Inte så många med tanke på den opinionsstorm som följde. Först när Saltkristallerna presenterades ökade engagemanget betydligt. Trots samråd och dialoger kände sig en hel del helsingborgare överkörda. Så de möjligheter till samråd som planprocesserna ger är ingen automatisk garant för att medborgarna tycker att politiker och tjänstemän lyssnar.

H+ området väcker inte känslor på samma sätt som Ångfärjetomten. Det ligger i och för sig centralt, men ändå vid sidan av. Inget enkelt projekt av en rad olika skäl; granne med ett hamnområde, marksanering som väntar, en järnvägstunnel som skjutits på framtiden, för att ta några exempel.

I tio års tid har man från kommunens sida tillåtit sig att vara visionär, gjort olika studier samt visat upp resultaten på också sätt och vis. I det underlag som nu presenteras finns en del spektakulära inslag som en helt ny ö och ett havsbad. Spännande och lockande, men ändå har det inte varit en strid ström av besökare till de två samråd som det bjöds in till i veckan. Förhoppningsvis kommer fler när det blir dags för nya samråd senare i processen.

För nog är det värt att slå vakt om samråden, om öppenheten i de här processerna. Frågan är bara hur man genomför dem, vilka man når, hur man ska göra för att nå ännu fler? Något som man i Helsingborgs kommun bör fundera extra mycket på nu när politikerna utlovat en bra dialog inför de nya planerna för Ångfärjan, det så kallade omtaget. Med tanke på det som hände med Saltkristallerna bör man tänka sig noga för inför kommande samråd och möten, hitta nya sätt för att nå så många som möjligt.

Men det är klart att det kräver engagemang från medborgarna också, att vi bryr oss om hur våra städer och samhällen förändras, hur gemensamma ytor ska användas och utformas. Att vi tar vara på de tillfällen som ges för att bidra med synpunkter. Som när samrådsdeltagarna i onsdags frågade om havsvattennivåer, om finansiering, om tillgängligheten för funktionshindrade och föreslog att en kongressanläggning borde placeras i Oceanhamnen och inte på Ångfärjetomten.

Lotta Hördin
lotta.hordin@hd.se 042-489 90 61