Är det något verkligheten lärt oss så är det onekligen att det osannolika faktiskt också inträffar...

Under tiden forskare debatterar om risken är förhöjd eller nästan obefintlig, kan man konstatera att FN:s oceanografiska kommission bygger upp ett varningssystem för tsunami även i Europa. Vattenståndsmätare och seismografer ska larma kuststaterna när fara hotar, skriver Sven-Åke Olofsson i Söndagskrönikan.

Har ett naturfenomen som inträffade i Nordsjön en varm och fin dag för 158 år sedan något att säga oss i dag? Några tyska forskare vid universitetet i Kiel anser det och deras slutsatser har väckt stor uppmärksamhet på kontinenten. De menar att det sannolikt handlade om en tsunami och att det kan inträffa igen.

I veckan spred sig oron i Sydostasien och över en stor del av världen när en ny storskalig tsunami befarades vara på väg i just det område som drabbades så svårt 2004. Självfallet reagerade traumatiserade människor på sina håll med panik. Vad som i mångt och mycket är teoretiska spekulationer här är dödligt allvar där. Som när tsunamin slog till mot Thailand och andra länder på annandagen 2004. Eller när den utlöste kärnkraftsolyckorna och stor förödelse och många dödsfall i Japan härom året.

Ett samhälle och en värld måste ta höjd för olika risker och om möjligt motverka dem. Det gäller inte minst vad som kan komma i spåren av klimatförändringar och extrema utmaningar som naturen alltid med viss regelbundenhet utsatt oss för.

I det lilla såg vi lokalt i samband med adventsstormen förra året hur illa det kan gå när olyckliga omständigheter som vattenstånd och vindriktningar samverkar. Längs kusten i nordvästra Skåne pågår flera månader efter händelserna ett uppröjningsarbete fortfarande...

Och myndigheterna tar till sig de här varningarna. Säkerhetsavståndet för strandnära bebyggelse revideras ständigt och är en aktuell faktor när nu en ny stadsdel i Helsingborgs södra hamnområde planeras.

Men adventsstormen och annat är stilla viskningar i jämförelse med de stora naturkrafter som till exempel en tsunami kan utlösa. 1858 drabbades bland andra människorna på Jyllands västkust av en tsunami med en våghöjd upp till sex meter. Den 5 juni var en varm och vindstilla sommardag. Tyska forskare har kommit fram till att tsunamin utlöstes av ett skred i Atlanten och vågen slog till från engelska kanalen till Limfjorden i Danmark. Ett värstascenario i vårt perspektiv skulle vara ett stort skred på havsbottnen utanför Skottland som drar ner en vågrörelse på djupet förbi Norge och fortsätter genom Skagerack och in i Kattegatt.

Under tiden forskare debatterar om risken är förhöjd eller nästan obefintlig, kan man konstatera att FN:s oceanografiska kommission bygger upp ett varningssystem för tsunami även i Europa. Vattenståndsmätare och seismografer ska larma kuststaterna när fara hotar. Allt beräknas vara klart nästa år. Inte minst i det jordbävningsdrabbade Medelhavsområdet är detta oerhört viktigt.

Eric Buch, en av cheferna för SMHI:s danska motsvarighet, menar i Berlingske Tidende att en tsunamivarning bara ger hotade danska kuster fem-sex timmar att förbereda sig på. Men någon värdering av de tyska forskarnas påstående om att tsunamirisken här är högre än vad som tidigare antagits vill han inte ge sig in på.

I Sydostasien i veckan gick larmet efter ett skalv nära Aceh och ett tsunamimeddelande för hela Indiska oceanen gick ut. Men skadorna mänskligt och materiellt blev tack och lov inte så förödande denna gång. Många svenskar på plats i populära semesterorter i Thailand och på andra platser fick snabbt lägga ett säkerhetsavstånd till stränderna. Här hemma trädde regeringens beredskapsorganisation i kraft, den som så uppenbart saknades den där hemska annandagen. För så är det också att katastrofer inte behöver inträffa i vårt närområde för att konsekvenserna ska drabba oss hårt på hemmaplan.

Vi behöver kanske inte vara alltför oroliga för ett nytt 1858. Men är det något verkligheten lärt oss så är det onekligen att det osannolika faktiskt också inträffar...

Sven-Åke Olofsson
sven-ake.olofsson@hd.se