Dags för en skolkommission

Uppdraget ska vara att koppla ett helhetsgrepp på svensk skolpolitik och skolforskning, skriver företrädare för Skolledarförbundet.

Skolans reformarbete tuffar på, men i hård motvind. Lärarlegitimeringen har kapsejsat, på lärarutbildningarna gapar många platser tomma och elevresultaten uteblir trots en mycket nitisk skolinspektion.

Medan svensk skolpolitik famlar i blindo tittar världen storögt på grannlandet Finland, som fortsätter att surfa på en framgångsvåg. Svensk och finsk skola har, eller i alla fall hade, mycket gemensamt. Men medan finländarna finslipar en vinnande modell tycks vi mer snegla åt länder som Storbritannien med sitt hårt segregerade skolsystem, sina nationella prov och sina fruktade inspektioner. Storbritanniens Pisa-resultat (Pisa är en stor internationell jämförande undersökning av vissa skolresultat) är i nivå med Sveriges. Ska vi sikta mot stjärnorna i Pisas rankinglista borde vi studera, ja, just Finland!

Ingen förmår längre överblicka svensk skola, den har trillat sönder i små beståndsdelar vilka var för sig utför ett hyggligt arbete utifrån sina förutsättningar. På tidningarnas debattsidor och i TV-sofforna förs en ändlös debatt om skolans tillkortakommanden. Många skolforskare står på sina barrikader och slåss för gamla trossatser. Därtill kommer Skolinspektionen, vars uppdrag är att dammsuga skolväsendet på fel och brister, som sedan basuneras ut varhelst man kommer åt.

Svensk skolforskning har sedan länge vänt klassrumsvardagen ryggen och sysslar mest med andra ting. Den forskning som bedrivits är naturligtvis inte bortkastad. Den går utmärkt att använda som underlag för övergripande politiska beslut. Något som skulle välkomnas efter den forskningsbefriade ökenvandring vi varit utsatta för. Detta till trots finns ett stort uppdämt behov efter klassrumsforskning.

Trots allt är svensk skola betydligt bättre än sitt rykte. Den svartmålning som kommer från departement och skolinspektion är enögd och orättvis. Samtidigt är skolans resultat alldeles för dåliga i relation till dess potential. Tyvärr har en stor portion klåfingrighet trasat sönder den framgångsrika och sammanhållna skola som kallades grundskolan.

Det är nu hög tid att återupprätta svensk skola, föra in den i lugnare fåror och formulera mål för en hållbar utveckling. 1962 års läroplan föregicks av ett gediget arbete i den så kallade skolkommissionen. Det kan vara dags för en ny skolkommission med bred förankring, en kommission med uppdrag att koppla ett helhetsgrepp på svensk skolpolitik och skolforskning. Kommissionens arbete ska i likhet med skolans vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så som skollagen numera kräver. Under tiden kommissionen arbetar bör frågor som lärarlegitimation läggas i malpåse och nya politiska utspel bannlysas.

Rolf Bengtsson

Ingemar Hertting

Kurt Westlund

ledamöter i Skolledarförbundets distriktsstyrelse i Skåne