Läraryrket måste uppvärderas

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén varnar för en nationell lärarkris - om inte lönerna höjs ordentligt.

I ett kunskapssamhälle är utbildning nyckeln till framgång. En välutbildad arbetskraft är en av de viktigaste tillgångarna för ett lands konkurrenskraft. Detta kräver ett bra utbildningssystem och en fungerande svensk skola.

Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat i skolan är att de möter riktigt bra lärare. Det är lärare som ska inspirera och utbilda morgondagens advokater, politiker, sjuksköterskor, ingenjörer och forskare.

Sveriges lärarkår står inför stora pensionsavgångar. Inom 10 år kommer mer än var fjärde lärare i landet att pensioneras. I Helsingborgs kommun är det till och med nästan var tredje lärare, varav hela 47 procent av yrkeslärarna på gymnasiet, som går i pension inom de närmaste tio åren. Samtidigt finns det inte nog med nyutexaminerade lärare som kan ersätta de lärare som går i pension.

Sveriges Kommuner och Landsting uppskattar att det kommer att behöva rekryteras 80 000 lärare inom 8 år. Men studenter ratar lärarutbildningen. Idag är det endast 1,2 sökande till lärarutbildningen . Men sanningen är värre än så. På Malmö högskola står nästan 1 av 3 platser tomma i grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4-6. Och det ser likadant ut på fler av landets lärarutbildningar. Framtidens elever kommer att få svårt att få kunskaper i dessa ämnen om inte problemet tas på allvar.

Huvudorsaken till varför studenter väljer bort lärarutbildningarna är de låga lönerna. Det hade kunnat se annorlunda ut. I en tidigare undersökning som Lärarförbundet gjort, uppger en av fyra studenter som har gjort ett annat utbildningsval att de hade kunnat tänka sig läraryrket om lönerna hade varit högre. Frågan studenterna ställer sig är varför ska man bli en dåligt betald lärare när man kan bli en bättre betald ingenjör eller läkare?

För ett land som är beroende av att kunna konkurrera med kunskap är detta ett allvarligt samhällsproblem. De som tycker att vi är ett särintresse när vi kräver högre lärarlöner har fel. Om vi vill att eleverna ska ha rätt till de bästa lärarna krävs en statushöjning av läraryrket. För att fler ska vilja bli lärare och för att locka de bästa till yrket, måste lärarlönerna öka i snitt med 10 000 kronor i månaden. Och det ska finnas lärare som tjänar 50 000 kr.

Platserna på lärarutbildningen måste helt fyllas med duktiga studenter, men det handlar också om arbetsvillkor som gör att de som är lärare idag vill stanna kvar.

Många håller med oss om att lärarnas löner måste upp, både företrädare för näringslivet och ledande politiker på riksplanet. Och närmare hälften av svenska folket sätter lärarna främst på listan över yrkesgrupper som bör lyftas extra lönemässigt i den pågående avtalsrörelsen. Ansvariga politiker borde inte fråga sig om de har råd att höja lärarlönerna, utan: Har vi råd att låta bli? Om inte arbetsgivarna tar sitt ansvar och höjer lärarlönerna står vi snart inför en nationell lärarkris – det handlar om barnens framtid och det handlar om Sveriges framtid.

Eva- Lis Sirén

ordförande Lärarförbundet