Långa dagisköer ska kosta

Det är utmärkt att regeringen är redo att slå näven i bordet när det gäller de långa dagisköerna. Resultatet av en ny utredning kan bli att kommunerna tvingas betala ersättning till föräldrar som inte får dagisplatser i tid. Men när det gäller "nattis" måste regeringen släppa på prestigen, skriver Peter Fällmar Andersson.

Hela havet stormar är en förträfflig lek.

Musiken rullar, alla går i en cirkel och så gäller det att reagera snabbt. Den som blir utan en stol får finna sig i att bli utslagen. Och i nästa omgång har en stol till försvunnit.

Hur kul som helst. Men som planeringsmodell för kommunal förskoleverksamhet är hela havet stormar sämre. Det ska inte saknas en stol till barnet när det är dags för mamma eller pappa att gå till jobbet.

Skollagen säger att kommunen ska erbjuda en plats inom högst fyra månader.

Men lagar man kan bryta mot utan påföljd tenderar att bli papperstigrar.

Många kommuner har därför duckat för fyramånadersregeln och ibland undkommit med armbågserbjudanden om dagisplatser långt ifrån bostaden. Nyligen skrev den här tidningen till exempel om situationen i Ekeby där det finns en akut brist på förskoleplatser. Så kortsiktigt ska barnomsorgen inte få skötas. Därför är det utmärkt att regeringen nu är redo att slå näven i bordet. Resultatet av en ny utredning kan bli att kommunerna tvingas betala ersättning till föräldrar som inte får dagisplatser i tid. "Det ska bli besvärligt för kommunerna att inte leva upp till lagen", sa biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP) i går. Väl rutet.

Förskolorna är 2012 en central kugge i det svenska samhällsbygget. Hur många timmar i veckan som barnen ska vara där bygger på föräldrarnas val och prioriteringar, men barnomsorgen ska inte förvandlas till en tröstlös kö. Lika viktigt är det att den inte får missgynna de föräldrar som inte har råd eller möjlighet att gå ner i arbetstid eller de många som jobbar skift, natt eller helg. Allt för få dagis har öppet efter klockan 17, en tid som gör det omöjligt för många föräldrar att slutföra sitt jobb. Och för ensamstående nattarbetande föräldrar kan det bli en rent existentiell fråga. I höstas berättade tidningen om den skiftesjobbande undersköterskan Daniela Miric Peric. En ensamstående mamma som först tvingades förlänga sin föräldraledighet och sedan var orolig för att hon skulle behöva säga upp sig. Allt för att kön till Helsingborgs enda "nattis" var lång som ett ösregn.

Kommunerna har ännu ingen skyldighet att erbjuda nattis och det är en omsorg som kostar, men förlorade jobb blir ännu dyrare i uteblivna skatteintäkter. Antalet platser på nattis ökar i landet, men utvecklingen går förtvivlat långsamt. Enligt Skolverket saknar 160 av 290 kommuner fortfarande barnomsorg på kvällar och nätter. I förra veckan slog oppositionens riksdagsmajoritet, i strid med regeringen, fast att "avsaknad av barnomsorg inte får hindra föräldrar att ta ett jobb". Regeringen, som ville vänta och kartlägga behovet av platser fram till hösten 2013, uppmanas nu att ta fram konkreta förslag. Helst vill oppositionen ha statliga stimulanser till kommunal barnomsorg utanför kontorstid redan i höstbudgeten, men senast nästa år.

Det är bra att regeringen agerar mot kötiderna, men när de gäller nattis måste regeringen släppa på prestigen. Sverige har inte råd att ha en barnomsorg som inte gäller för alla.

Peter Fällmar Andersson
peter.f.andersson@hd.se 042-489 93 97