Prejudikat med frågetecken

En lagändring är rimlig, men inte okomplicerad.

Innehav av bilder på fantasifigurer kan vara straffbart.

Om bilderna är verklighetstrogna.

Annars inte.

Det är innebörden av gårdagens dom i Högsta domstolen. Domen innebar ett högst rimligt frikännande av den åtalade Simon Lundström, men också en fortsatt principiell diskussion.

Manga har länge varit populärt bland serieintresserade svenskar. Det handlar om en bred och artistiskt rik japansk serietecknartradition med många subgenrer. Men för många har detta barnpornografimål blivit den första kontakten med manga. Simon Lundström är expert på japansk kultur och samlare av mangateckningar. I två rättsliga instanser, tingsrätten och hovrätten, har han dömts för barnpornografibrott. Högsta domstolen konstaterar nu att dessa bilder är pornografiska och att de föreställer barn, men säger att det handlar om fantasifigurer som inte kan misstas för verkliga barn. Domstolen menar därför att en kriminalisering inte är nödvändig och lutar sig mot yttrandefriheten och informationsfriheten i den svenska grundlagen.

Från forskare och debattörer möttes domen i går av lättnad. Det här gör det lättare för de poliser och andra som arbetar mot barnpornografi. De kan nu fokusera på de bilder där övergrepp faktiskt sker, de bilder som förutsätter det värsta av brott. För Simon Lundström, som trots risken för stigmatisering hade modet att gå ut i offentligheten är det också en personlig seger. Men när det gäller hans principiella kamp smäller högsta domstolen honom på fingrarna.

För det är kring en av de 39 bilderna som debatten lär fortsätta. Denna bild anser domstolen nämligen vara verklighetstrogen – och därmed straffbar. Att Simon Lundström ändå frias beror på att innehavet av denna enda bild anses försvarligt med tanke på att Lundström är forskare. Resonemanget kring den 39:e bilden innebär alltså att det är straffbart att inneha en pornografisk teckning av ett barn, om bilden är alltför realistisk.

Det skapar ett problematiskt prejudikat som lämnar dörren öppen för nya skilda tolkningar.

Att tycka att dessa tecknade bilder är allmänt kränkande för barn är möjligen en godhjärtad hållning, men funkar dåligt som grund för en balanserad rättsskipning. Det finns något absurt i tanken på att skicka folk i fängelse för innehav av bilder på fantasifigurer. Men det här ingen diskussion som bara förs i Sverige. I England och andra länder diskuterar man nu huruvida man ska kriminalisera datoranimerat material som kan vara barnporr. Ny teknik gör det snart möjligt att lägga sig mycket nära det verkliga och en kommersiell marknad där datoranimerad barnporr krängs helt lagligt är en plågsam tanke.

De som nu kräver att lagen skrivs om, så att den bara straffar avbildningar av verkliga sexuella övergrepp på barn, för i grunden ändå ett rationellt resonemang. Om en sådan lagändring, som beaktar tänkbara komplikationer, dessutom ger samhället mer tid att bekämpa verklighetens kränkningar skulle det göra en skillnad.

Peter Fällmar Andersson
peter.f.andersson@hd.se 042-489 93 97