Fimpa flatheten

Tidningens granskning av cigarettbluffen har visat på en brottslighet som mår gott i skuggan av en naiv svensk lagstiftning. En kombination av lösa knutar ger ett fångstnät så glest att skurkarna kan flyga en thai-jumbojet genom det, skriver Peter Fällmar Andersson.

Brottsplanen hittades i en bil i en Göteborgsförort sommaren 2005.

Den var lika enkel som smart.

Importera cigaretter, helt legalt. Sälj dem så dyrt du kan. Betala ingen skatt. Ta pengarna och stick. "Fördelen med detta projekt är att man inte smugglar in cigarretter", stod det i brottsplanen – bilen ägdes av en man med kopplingar till Hells Angels.

Nu är det sommaren 2012 och "projektet" har genomförts av ett antal numera rika brottslingar. I sju år har svenska myndigheter känt till att här finns ett brott med låg risk att åka fast, låg straffrisk och feta förtjänster. Och ändå har inget gjorts för att stoppa en stöld från staten på 500 miljoner kronor. Sveriges flathet inför dessa brott är i sig snudd på kriminell.

Tidningens granskning av cigarettbluffen har visat på en brottslighet som mår gott i skuggan av en naiv svensk lagstiftning. En kombination av lösa knutar ger ett fångstnät så glest att skurkarna kan flyga en thai-jumbojet genom det.

I Sverige betalar tobaksgrossisterna punktskatten, just nu 1,40 kronor per cigg, i efterhand. Det här sticker ut i ett EU där de flesta länderna väljer att ta ut skatt av grossisterna innan de säljs vidare i handeln. Men det som gör Sverige till ett förlovat land för cigarettimportörer med låg skattemoral är att vi parar detta med en bristfällig kontroll. Sverige har satt stopp för inrikes användning av EMCS, ett digitalt övervakningssystem som loggar transporter av tobak, alkohol och energiprodukter.

Av de 56 företag som fått tillåtelse att hålla upplag av tobak har minst tolv lurat staten på mångmiljonbelopp. Helsingborgsföretaget Frecor är värst, med en skatteskuld på nästan 130 miljoner kronor.

Inför dessa brister borde ansvariga politiker ha agerat snabbt. Men mäktiga krafter stretar emot. Svenska Petroleuminstitutet, oljeföretagens branschorganisation, och Sveriges Åkeriföretag oroar sig för en ökad administration. Alltså händer inget. När riksdagen till hösten ska fatta beslut om lagar som rör tobak, alkohol och energi finns inga förslag om lagskärpningar. Att börja använda EMCS inom landet – något som tunga instanser som Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket vill – är inte aktuellt. Det finns heller inget förslag om att tobaksgrossisterna ska få betala skatt innan varorna säljs vidare.

En stor del av den allvarliga brottsligheten kommer ur djupt liggande sociala rörelser, ur skolmisslyckanden, arbetslöshet, spritmissbruk och psykvårdsbrister. Inför detta kan samhället i regel bara tillgripa kostsamma och långsamt verkande förebyggande åtgärder. Lagskärpningar blir ofta en populär putsning på ytan, med små eller inga effekter på antalet brott. Men ibland är det inte svårare än just så. Det här är ett sådant fall. Med andra skatteregler och/eller en annan kontroll skulle flera av dessa brott inte ha varit möjliga.

Att man då väljer att låta oljebolagens och åkeriföretagens ord väga tyngre än Skatteverkets, Ekobrottsmyndighetens och Tullverkets varningar ger inte bilden av politiker som tar sitt ansvar. Snarare av en regering som sätter sig i baksätet och blundar.

Peter Fällmar Andersson
peter.f.andersson@hd.se 042-489 93 97