Maktkampen i Egypten

Omvärlden måste pressa på för civilt styre i Egypten. Det skriver Ingrid Runsten om maktkampen efter presidentvalet,

Islamisten vann över Mubarakveteranen. Egyptens nyvalde president Muhammad Mursi fick under gårdagen ta emot såväl entusiastiska som försiktiga gratulationer från omvärlden. Obama ringde upp. Och medan EU-parlamentets talman Martin Schulz kallade presidentvalet en "milstolpe" på Egyptens väg mot demokrati så ville Irans ledning se Mursis seger som ett "islamistiskt uppvaknande."

Det är värt att gratulera till att Egypten för första gången fått en president som ett resultat av ett demokratiskt val. Det hade inte skett utan revolutionen, utan kraften och modet hos alla de som protesterade på Tahrirtorget i Kairo och på andra håll i landet.

Men revoltens enighet finns inte mer. När det nu åter samlades tiotusentals människor på torget i centrala Kairo för att fira Mursis seger så var det många som avstod, som bävar för vad framtiden nu ska innebära för den demokratiska frihet de kämpade för. För de mänskliga fri- och rättigheterna i ett Egypten där två starka krafter, det mäktiga militärrådet och det Muslimska brödraskapet konkurrerar om makt och inflytande.

Något "islamistiskt uppvaknande" som Iran hoppas på är det knappast frågan om. Många som vill se ett Egypten som tydligt skiljer på religion och politik avstod från att rösta. Och andra valde Mursi för att slippa att få Mubaraks tidigare premiärminister Shafiq som president. Valdeltagandet i den andra och avgörande omgången var omkring 51 procent och Mursi fick 51,7 procent av rösterna.

I sitt första tv-sända tal hyllade Mursi de som dog under revolutionen och förklarade att han vill att Egypten ska bli en modern demokrati som respekterar mänskliga fri- och rättigheter och internationella överenskommelser. "Jag kommer att vara en president för alla egyptier", sa Mursi i talet.

Det återstår att se hur han håller det löftet. För att göra det måste han också i praktiken verka för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män, att ingen ska diskrimineras på grund av kön, religion eller hudfärg. Och utmaningarna i form av ekonomisk kris, orättvisor och korruption, fattigdom och bristande skolundervisning och sjukvård är enorma. Egypten måste utveckla det civila samhällets institutioner.

Det är också oklart hur mycket makt att sätta bakom orden som den nyvalde presidenten kommer att ha. Det beror på hur militärrådet agerar framöver. Militärrådet som tidigare lovat att lämna över styret till en folkvald president har ju nyligen upplöst parlamentet. Militären sitter både på den direkta makten och på ett omfattande ekonomiskt ägande och inflytande.

Men trots allt, för inte länge sedan alls var tanken på en demokratiskt vald egyptisk president något mycket avlägset. Nu finns en sådan och omvärlden måste trycka på för att militären verkligen ska lämna över makten. Och för att de som styr Egypten framöver ska respektera allas rättigheter. Omvärlden, och här har EU en viktig roll, måste tala tydligt i sitt stöd för en demokratisk utveckling. För att en milstolpe ska följas av ytterligare en milstolpe.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25