Hotade kvinnor måste skyddas

Skyddet för hotade kvinnor måste stärkas. Ett led i det är åklagarbeslut om kontaktförbud, men skillnaderna i landet är oacceptabelt stora, skriver Ingrid Runsten.

Ännu en kvinna har mist livet som ett resultat av grov misshandel. Polisen i Malmö talade i går om brottet som mord alternativt dråp i en i nära relation. En man är gripen.

Det händer igen och igen och igen. Förr kallades det ofta för familjetragedi, en helt missvisande benämning på ett allvarligt brott och ett våld som ofta utlöses av att kvinnan inte alls vill vara i familj med mannen, hon har valt att lämna en våldsam relation. Mord ska kallas för vad det är och samhället ska göra allt för att hjälpa offren innan det är försent. Vilket alltför ofta misslyckas.

Ännu vet vi inte så mycket om omständigheterna kring den unga kvinnan som natten till onsdagen miste livet i Malmö. Men vi vet att 17 kvinnor, det var den siffra som Fredrik Reinfeldt använde i ett uppmärksammat tal, varje år avlider till följd av våld i nära relationer. Men många fler berörs. Under förra året polisanmäldes nära 30 000 fall av våld mot kvinnor och 1 000-tals barn tvingas bevittna våld i hemmet, på den plats där man ska känna sig som mest trygg. Och ja, det är lika förkastligt när män är offer för våld i nära relationer.

Ofta har det funnits många varningstecken innan det går så långt att någon mister livet. Tidigare undersökningar har visat att det är vanligt att kvinnor som anmält en partner eller expartner ofta råkar ut för nytt våld från samma gärningsman. Det gäller också när gärningsmannen dömts till fängelse eller fått besöksförbud. Sedan årsskiftet finns regler om att Socialstyrelsen ska utreda var samhället brustit när någon dödas i samband med en nära relation. En sådan haverikommission ska också tillsättas när ett barn dödas av någon närstående.

Lagstiftningen har på flera sätt skärpts på senare år. Stalkning, förföljelse, är numera ett brott i brottsbalken. Men för att lagarna verkligen ska få avsedd effekt krävs stor kunskap hos berörda myndigheter. Det gäller att se varningstecken, att göra riskbedömningar och att prioritera att utreda brotten.

Och självklart ska lagar och regler tillämpas lika i olika delar av landet. En nyligen genomförd undersökning från stiftelsen Tryggare Sverige visar att ansökningar om kontaktförbud, det som förr hette besöksförbud, behandlas olika beroende på var man bor. Stiftelsen menar att även åklagarnas bedömningar skiljer sig stort. Varje månad lämnas det in omkring 1 000 ansökningar om kontaktförbud och av dem beviljas cirka 30 procent. Men det finns åklagarkammare som beviljar över hälften av ansökningarna medan andra ligger på under 20 procent. Dessa skillnader ska nu granskas.

Kontaktförbud förhindrar inte alltid nya och allvarliga brott. Men det är en klar markering av var lagen står. För att stödja utsatta kvinnor krävs tydlig lagstiftning men också kunskap och stort engagemang. För att inte dessa tragedier ska upprepas, om och om igen.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25