Folkpartiet – mot den svenska modellen

Jan Andersson, Socialdemokraternas ordförande i Helsingborg kritiserar Folkpartiets inställning till arbetsvillkor och löner inom EU.

Den svenska modellen innebär att riksdag och regering överlåtit en stor del av det som händer på arbetsmarknaden till arbetsmarknadens parter. Så är det när det gäller lönebildningen och åtskilliga arbetsvillkor. Medan det är vanligt i många andra länder antingen att parlamenten lagstiftar om minimilöner och andra villkor eller att kollektivavtal allmängiltigförklaras är dessa frågor ett ansvar för arbetsmarknadens parter i Sverige. Detta system har tjänat oss väl. Sverige är ett land med väldigt få konflikter på arbetsmarknaden i jämförelse med andra länder.

Vid EU inträdet var den svenska arbetsmarknadsmodellen en stor fråga. Inom EU finns flera olika modeller och bedömningen var att den nordiska modellen är förenlig med EU-rätten. Danmark hade vid Sveriges och Finlands inträde sedan många år varit medlem av EU.

Den så kallade Lavaldomen ifrågasatte inte den nordiska modellen men begränsade rätten att ta till konflikt i ett avseende. När arbetskraft från ett annat EU-land utför arbete i Sverige är det inte möjligt att använda konfliktvapnet för att kräva mer än minimivillkoren i kollektivavtalen i den aktuella branschen. Golvet blev genom domstolsutslaget ett tak.

I våras beslöt kommunfullmäktige Helsingborg att i den upphandling av varor och tjänster som staden gör ska villkor i nivå med kollektivavtal ställas. Anledningen till att kravet inte är att man ska teckna kollektivavtal är att tecknandet av kollektivavtal är frivilligt. Däremot har fackföreningarna i den nordiska modellen rätt att genom konfliktåtgärder framtvinga löner och villkor i nivå med gällande kollektivavtal. Detta har man för att förhindra dumping av löner och arbetsvillkor. Detta är helt centralt för att upprätthålla modellen.

När det gäller arbetskraft från andra EU-länder så kallat utstationerad arbetskraft krävde kommunfullmäktige i Helsingborg villkor enligt vad EU-domstolen beslutat, det vill säga minivillkor på de områden som utstationeringsdirektivet pekar ut.

Det beslut som kommunfullmäktige har tagit har nu överklagats av Folkpartiet. Detta har man sin fulla rätt att göra. Men överklagandet säger en hel del om Folkpartiet som parti. Man säger sig vara ett EU-vänligt parti men har uppenbarligen inget emot att löner och andra villkor dumpas på den svenska arbetsmarknaden och i EU. Man visar inget som helst intresse för att upprätthålla den svenska modellen.

I EU:s upphandlingsdirektiv finns inga hinder för att ställa krav på miljön eller på löner och arbetsvillkor på det sätt som kommunfullmäktige i Helsingborg gjort. Så görs också i flera andra länder som till exempel Danmark. Detta borde vara helt naturligt för partier som tror på en långsiktigt hållbar utveckling. Till en långsiktigt hållbar utveckling hör rimliga villkor för miljön, löner och arbetsvillkor. Folkpartiet i Helsingborg är uppenbarligen inte ett sådant parti.

Jan Andersson (S)

ordförande, Socialdemokraterna Helsingborg