Politikens trösklar

Det är viktigt att tidigt göra människor medvetna om demokratins och politikens möjligheter. Vägen från intresse till deltagande är för lång, skriver Johanna Sturesson.

Sverige har en unik yttrandefrihet och en stabil demokrati med lång historia. Det är så bra att det nästan finns en fara i det. Att man tar dessa rättigheter och friheter för givna i så stor utsträckning att man inte värdesätter att utnyttja dem.

Så verkar i viss mån vara fallet. Iallafall enligt den undersökning Region Skåne låtit SOM-institutet i Göteborg göra gällande medborgardemokrati i regionen. Siffrorna, som gäller 2011, visar att det politiska intresset ligger på omkring 50 procent. Nivån har varit mer eller mindre konstant de senaste åren, och det är inte helt tillfredställande.

Det politiska engagemanget är än mindre. 80 procent av skåningarna, i Nordvästskåne är siffran 76 procent, har inte försökt påverka politiken alls de senaste tolv månaderna. De som har engagerat sig har oftast gjort det genom namninsamlingar. Få har varit i kontakt med politiker och tjänstemän eller varit aktiva i partier och andra aktionsgrupper. Om intresset för politik i allmänhet är för lågt borde dessa siffror definitivt vara en varningsklocka.

Det finns några tydliga samband. Ju lägre åldrar desto mindre intresse och engagemang – det är allvarligt. Men samtidigt kan fler unga än äldre tänka sig att ta politiska uppdrag för det parti man sympatiserar med. Det är alltså en större andel av de politiskt intresserade unga som kan tänka sig att också vara aktiva partipolitiskt än hos de äldre grupperna. Det visar på att vägen från intresse till deltagande är för lång. Det bekräftas också av att väldigt få i den yngre gruppen har försökt påverka politiken de senaste tolv månaderna. Att det politiska engagemanget inte motsvarar intresset bland unga av att just engagera sig är problematiskt.

Här är det viktigt att göra tröskeln till politiskt deltagande lägre för unga. För det har många ansvar. Politiska partier spelar stor roll och ungdomsförbund kan ofta vara ett första steg in i ett samhälleligt engagemang. Men det behöver inte bara baseras på politiska partier. Region Skåne har exempelvis arrangerat möten mellan unga och politiker, som har gått ut på att få upp intresset hos unga genom att ge en reell möjlighet till påverkan. Det är något som kan väcka medvetenheten och viljan att påverka. Om unga som får ett intresse sedan väljer att studera vidare efter gymnasiet eller inte bör spela väldigt liten roll.

Utbildningsgrad är nämligen också något som påverkar det politiska intresset: ju lägre utbildning desto mindre allmänt intresse för politik. Skillnaderna är stora, och det är ett problem. Något är fel när fördelningen ser ut så. Vilken yrkeskategori man verkar inom bör inte alls ha någon påverkan på det politiska intresset och engagemanget. Det är något som kan – och bör – ändras genom att tidigt göra människor medvetna om demokratins och politikens möjligheter. Möjligheter vi inte kan ta för givna.

Johanna Sturesson