Viktig lag ger tydliga signaler

Argumenten mot 0,2-promillelagen på sjön haltar och bygger på missvisande statistik. Att ha en låg gräns för hur mycket alkohol som är tillåtet att inta innan det blir förbjudet att köra är en tydlig markering om vad som bör vara accepterat. Det är ett budskap som inte alls bör vara särskilt kontroversiellt, skriver Johanna Sturesson

Är det ett problem att inte kunna ta ett par glas vin och sedan ge sig ut med fritidsbåten? Nej, tyckte 82 procent av de båtägare som tillfrågades i en undersökning beställd av Transportstyrelsen för två år sedan. Då hade precis en ny lag trätt i kraft som fastställde att 0,2 promille i blodet är sjöfylleri och straffbart med dagsböter. Betydligt färre, sex procent, var missnöjda med lagen.

Men några av de där sex procenten är verkligen missnöjda. Så till den grad att flera av dem, som också råkar vara tv-personligheter och artister, i helgen på Svenska Dagbladets "Brännpunkt" skrev om varför gränsen är helt onödig och att det är en "konstig lag som bara krånglar till och förstör fritidslivet på sjön". Ett av de tyngsta argumenten i artikeln är att de alkoholrelaterade olyckorna på sjön regelmässigt handlar om grovt sjöfylleri, alltså när alkoholhalten är över en promille, och att lagen därför är onödig eftersom att de med låg promillehalt ändå inte råkar ut för olyckor.

Men att påstå detta tycker Jonas Ekblad, utredare och analytiker på Transportstyrelsen, är att ta i. Förra året skedde 40 dödsolyckor på sjön, i 26 av de fallen har Transportstyrelsen information om promillehalten hos de omkomna. Totalt var 75 procent alkoholrelaterade och i en fjärdedel av de 26 fallen var alkoholhalten under en promille. Det är inte en helt oansenlig andel.

Argumentet bygger på en undersökning av alla alkoholrelaterade dödsfall och allvarliga olyckor på sjön mellan 1994 och 2010 som fastställer att alla utom ett par av dessa skett vid grovt sjöfylleri. Problemet är bara att statistiken bygger på domstolsbeslut, något som riskerar bli ordentligt missvisande. Långtifrån alla fall hamnar i domstol, av förra årets 40 dödsfall lär bara ett av dem göra det, tror Jonas Ekblad. Inga tvärsäkra siffror alltså.

Och även om statistiken skulle vara riktig haltar argumentet. Vem diskuterar promillegränsen för bilförare i förhållande till hur många dödsfall som sker vid alkoholintag på 0,2 promille?

Det finns däremot argument som talar om fördelar med lagen. I går visade en rapport från Kustbevakningen att antalet sjöfyllerister minskat drastiskt sedan förra året. Hela 30 procent färre, för att vara exakt. Kustbevakningen själva tror det handlar om en ökad medvetenhet om den nya lagen, och därmed mer försiktighet.

Men motståndarna hörs fortfarande högt. Sjöfylleri kan inte alls jämföras med rattfylleri menar kritikerna. Och visst stämmer det att båtar ofta kör med lägre hastighet än bilar och att ytorna man kör på är större. Men det är ingen garanti för att sänkt omdöme vid rodret är säkert och sker utan olyckor.

Att ha en låg gräns för hur mycket alkohol som är tillåtet att inta innan det blir förbjudet att köra, vare sig det gäller bil eller båt, är en tydlig markering om vad som bör vara accepterat. Gränsen gör människor medvetna om de faror som finns med att köra med nedsatt omdömesförmåga. Det är ett budskap som inte alls bör vara särskilt kontroversiellt.

Johanna Sturesson