Fler måste vilja välja yrkesprogram

Många väljer bort yrkesprogrammen. Frågan om högskolebehörighet bör därför utvärderas.

Vilka ska vårda gamla och sjuka framöver? Vilka ska laga bilar? Samtidigt som antalet arbetslösa ungdomar fortsätter att vara högt så fortsätter också antalet unga som söker till gymnasieskolans yrkesprogram att minska. Det går inte ihop. Något måste göras.

Minskningen syns över hela landet men speciellt i de tre storstadslänen, i Stockholms län, i Göteborgsområdet och i Skåne, enligt siffror som Rapport tagit fram. Utbildningsplatser riskerar att stå tomma på utbildningsprogram där möjligheterna till jobb direkt efter studenten är stora.

Detta märktes redan förra året då den första elevkullen gjorde sina val enligt den nya gymnasieskolans regler. En förändring är att man inte automatiskt får högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram. För att få det måste man göra tillval, och alla känner inte till att den möjligheten finns.

Regeringen hade goda argument för förändringen, många är skoltrötta och hoppar av sina gymnasiestudier och med en mer praktisk inriktning på de yrkesförberedande programmen hoppades man att fler skulle gå färdigt skolan. Men den förändrade gymnasieskolan blev ett slagträ i den politiska debatten. Oppositionen har beskyllt regeringen för att stänga ute grupper från högskolestudier och därför skapa ett A- och ett B-lag, regeringen har hävdat att oppositionen med sin argumentering skrämt bort många från de yrkesförberedande programmen. Det är dags att sluta käbbla och föra lite mer konstruktiva samtal i denna för samhället så viktiga fråga.

Utbildningsminister Jan Björklund valde dock att tona ner saken vid gårdagens presskonferens. Om man ser till alla yrkesprogrammen är nedgången i landet i stort knappt fyra procent och eftersom högskoleförberedande teknik- och ekonomiprogram samtidigt ökat så menar utbildningsministern att problemet inte är så stort. Med ett undantag, vård- och omsorgsprogrammet.

Regeringen tillsätter nu en utredning med uppdrag att göra programmet attraktivare. Jan Björklund vill särkilt undersöka möjligheten att införa en undersköterskeexamen och en möjlighet att läsa vidare till sjuksköterska.

Det kan vara steg i rätt riktning. Men man bör också närmare utvärdera frågan om högskolebehörighet från yrkesprogrammen och hur stor betydelse det egentligen spelar för elevernas val. Många 15- och 16-åringar vill hålla flera vägar öppna, kunna ändra sig under resans gång. Det behövs generösa möjligheter till detta. Samtidigt är det viktigt att kunna gå ett yrkesprogram med mer praktik och mindre teori. Kanske borde man i stället för att som nu välja till, i stället ha möjligheten att välja bort. Jan Björklund bör inte underskatta problemet, det här är utbildningar till yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Men för att unga ska välja äldrevården behövs mer än bara förändringar av utbildningen. Som bättre löner och arbetsvillkor. Ganska självklart egentligen.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25