Gammal grund håller än

Sveriges starka yttrandefrihet måste värnas. Johanna Sturesson skriver att Yttrandefrihetskommittén dragit en klok slutsats.

Laga inte något som inte är trasigt. Den traditionella devisen återkom flera gånger under presskonferensen när Yttrandefrihetskommittén i går presenterade sin utredning i Rosenbad. Uppdraget har varit att utreda om Sverige behöver ny lagstiftning för tryck- och yttrandefrihet, och kommittén har bland annat tagit fram ett utkast till en ny teknikoberoende grundlag på området. Men NYGL, som den kallas, behövs inte, var en av slutsatserna.

Istället föreslås att vissa förändringar i den nuvarande Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) införs. Den ska göras mer tydlig och lättillgänglig. Samtidigt ska några förändringar göras som att utöka distributionsplikten och tydliggöra vilka inskränkningar som får göras i TF och YGL.

Göran Lambertz som har lett kommittén har dock reserverat sig mot beslutet att inte föreslå en ny grundlag. Bland annat för att han menar att NYGL är bättre anpassad till EU-rätten. Och det var en av utredningens uppgifter, att se över hur bestämmelserna skulle kunna vara mer i enlighet med EU:s direktiv. Men ledamöterna är eniga om att TF och YGL inte har några större brister och att det är av stor vikt att värna den unika utformning på området som vi har i Sverige. En utformning som skulle kunna hotas med en ny grundlag. Det handlar om meddelarfriheten, som för övrigt måste omfatta fler grupper än i dag, men det ser en annan utredning över. Den nya grundlagen skulle också kunna bidra till rättsosäkerhet på området.

Det är högst relevanta ställningstaganden som inte kan göras utan den grundliga utredning som nu har genomförts. Kommitténs uppdrag har varit långvarigt. I nio år har utredningen i sin helhet pågått, för fyra år sedan bildades den om till den parlamentariska kommitté som i går presenterade sitt förslag. Det var heller inte mindre än den sjätte gången saken utreddes. Onödigt, kan tyckas. Men arbetet med att ta fram en alternativ grundlag som jämförts med den som finns i dag ger nu kommittén gott underlag och stor säkerhet till de slutsatser man dragit. Och det är naturligtvis av stor betydelse.

Yttrandefrihet är en avgörande del av ett öppet samhälle och i Sverige har vi en tradition som ger en unik frihet – inte bara för media men också för allmänheten.

Förändringar och att börja röra om i en lagstiftning vi haft under sekel, och som tjänat oss väl, riskerar att underminera den friheten. Att nu ytterligare en kommitté har slagit fast att grundlagarna håller fortfarande, även i den tekniska utveckling vi har i dag, är av stor betydelse för att den friheten finns kvar. Därför är arbeten som Yttrandefrihetskommitténs nödvändiga.

Det unika skydd Sverige har för yttrande- och tryckfrihet ska inte att tas för given. Att det lever vidare finns inga garantier för, det måste aktivt värnas. Och det är just vad Yttrandefrihetskommittén precis har gjort.

Johanna Sturesson