Konkurrera med kvalitet

Att andelen utomeuropeiska studenter har minskat så drastiskt borde oroa utbildningsminister Jan Björklund. Men svaret är inte att gå tillbaka till en tid där studenter från hela världen kunde studera gratis i Sverige. Stipendieprogrammen bör istället utökas och svenska universitet måste konkurrera med kvalitet, skriver Johanna Sturesson.

Att färre utomeuropeiska studenter söker sig till svenska universitet efter avgiftsbeläggningen som infördes för två år sedan kan knappast ha kommit som en överraskning. Men minskningen är högre än den borde vara. När beslutet klubbades igenom 2008 sa dåvarande utbildningsminister Lars Leijonborg (FP) att förändringen skulle visa hur väl svenska universitet konkurrerar internationellt. Utan gratis studier.

Inte så bra som man hoppats, uppenbarligen. I höst väntas 4 300 utomeuropeiska studenter påbörja universitetsstudier i Sverige – mot 17 000 för två år sedan, rapporterade Ekot i går.

Därför vill nu flera högskolor och universitet att stipendieprogrammen ska ses över. De 100 miljoner kronor som i dag avsätts räcker inte, menar företrädare för flera institutioner. Och det är lätt att hålla med. Det finns en risk att studenterna som kommer till Sverige är de med bäst ekonomiska förutsättningar – inte de mest begåvade. Att det är studenter från just fattigare delar av världen som minskat är tydligt på flera universitet.

Det finns flera saker som talar för att svenska universitet gynnas av en hög andel utomeuropeiska studenter. Utbytenstudenter emellan är värdefullt – både för svenska och utländska studenter. Men det handlar också om ekonomiska fördelar på längre sikt. Studenter som återvänder hem kan bli viktiga för svenska företag utomlands, för att nämna något.

Införandet av avgifter föregicks egentligen inte av någon större debatt, och en sådan har i stort sett uteblivit även i efterhand. Att ta betalt för studier från utomeuropeiska studenter var inte en särskilt kontroversiell fråga, snarare då en naturlig utveckling som kan ge svenskt utbildningsväsende viktiga ekonomiska tillskott. Dessutom är det såhär man gör på de flesta andra håll i världen.

Alla är naturligtvis inte överens. Flera studentförbund och SSU driver på för att avgifterna ska avskaffas, inte sällan med argumentet att de fria studierna var en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Men även Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan är öppen för att slopa avgifterna om ett utökat stipendieprogram – som han i första hand förespråkar – inte skulle fungera. Det sa han till Uppsala Nya Tidning tidigare i sommar.

Men svaret kan inte vara att gå tillbaka till en tid där studenter från hela världen kunde studera gratis i Sverige. I synnerhet inte om det främsta argumentet för det är att det är Sveriges viktigaste konkurrensfördel. Då är ambitionsnivån på det svenska utbildningsväsendet alltför låg.

Däremot borde utvecklingen oroa utbildningsminister Jan Björklund (FP) och vara en fråga högt på utbildningsdepartementets agenda. Det är universiteten som ska hålla en hög standard och locka studenter. Men förutsättningarna för det måste också ges – och det sker onekligen på politisk nivå.

Sverige behöver utbyte från studenter från olika delar av världen. Därför borde stipendieprogrammen bli större. Och Sverige måste satsa på utbildning som kan konkurrera på internationell nivå.

Johanna Sturesson