hd.se
De bör ha lyssnat på kraven
En räntesänkning, som i sin tur påverkar kronkursen, skulle kunna bli den stimulans som näringslivet behöver och en åtgärd som kan bidra till en sänkning av arbetslösheten, skriver Lotta Hördin.
I dag på morgonen kommer Riksbanken med sitt räntebesked. Och frågan är förstås om den mer svårtflirtade delen av bankens direktion nu flyttat på sin position och sällat sig till de två ledamöter som sedan en tid klart deklarerat att de önskar en räntesänkning. Trycket på en sänkning av räntan har ökat under de senaste veckorna. Och sällan har väl förväntningarna varit så stora som den här gången.
Bakgrunden är den starka kronkursen – som i och för sig gjort det roligare för oss skåningar att åka över Sundet – men som påverkar exportindustrin negativt. Det har fått politiker, näringslivsföreträdare och fackliga representanter att kräva sänkt ränta. Om det är svårare att sälja svenska varor utomlands påverkar det företag och sysselsättning.
En räntesänkning, som i sin tur påverkar kronkursen, skulle kunna bli den stimulans som näringslivet behöver och en åtgärd som kan bidra till en sänkning av arbetslösheten. Det är tungt vägande skäl, inte minst med tanke på de något dystrare konjunkturprognoser som landat på senare tid. Det är alltså möjligt att en räntesänkning är precis vad som behövs för att få fart på ekonomin och ingjuta optimism på arbetsmarknaden.
De i Riksbankens direktion som hittills motsatt sig en sänkning – däribland finns riksbankschefen Stefan Ingves – sätter inflationsmålet främst, och det är de också skyldiga att göra. Men målet på två procent är uppnått med råge redan. Och det finns egentligen ingen anledning att ligga i underkant på den punkten. Att människor slipper vara arbetslösa och – inte minst lika viktigt – får behålla sina jobb, måste också väga tungt i det sammanhanget.
Ingves och hans räntesänkningsmotståndare i direktionen befarar en bostadsbubbla om reporäntan sänks och det i sin tur påverkar bostadsräntorna. Men många ifrågasätter nu denna hopblandning av penningpolitik och bostadspolitik. Och det går att hålla med. Visserligen ska man inte ta lätt på problemen med alltför högt belånade hushåll. Men att komma ifrån den situationen kan man göra på andra sätt än att enbart förlita sig på räntenivån.
Redan nu finns ett bolånetak, det vill säga att man inte får belåna mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde. Ett lagstiftat amorteringskrav har förts fram i debatten. Liksom att förändra avdragsreglerna för räntor. Det är två mycket konkreta förslag som man verkligen bör diskutera närmare. Men det är inte Riksbanken som avgör i dessa frågor.
Riksbanken måste som vanligt försöka se in i framtiden och göra sin bedömning av inflationen och konjunkturen. Men som sagt, pressen på dess direktion, har varit extra hårt den här gången. Samtidigt ska man inte ställa alltför höga förväntningar på vad en räntesänkning ensam kan åstadkomma.
Men det finns mycket som talar för att en sänkning av räntan är en del av den rätta medicinen just nu. Så vi får hoppas att Lars E O Svensson och Karolina Ekholm i Riksbankens direktion, som båda vill sänka räntan, fick med sig de övriga ledamöterna vid gårdagens möte.
Textförstoring
Dela
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
