Undervisning på annat håll

Finansdepartementet bör tänka sig noga för innan man ger klartecken för rutavdrag för läxhjälp, skriver Lotta Hördin.

Googlar man på ordet "läxhjälp" får man omedelbart upp en lång rad företag som erbjuder den här tjänsten. På gymnasienivå kallas det privatundervisning. Företagen kan mot betalning hjälpa eleverna med studietekniken, att nå målen i skolan, att höja betygen, för att ta några exempel. Tittar man på hemsidorna tonar en bild fram av en slags skola bredvid de vanliga skolorna. Den formaliserade läxhjälpen har blivit en växande bransch som uppenbarligen hittat en nisch att fylla.

I och med att det går att göra rutavdrag för barnpassning, så har det också tänjts en del på begreppet. Indirekt lär det ha gjorts avdrag för just läxhjälp. Därmed är det här en tjänst som vad gäller priset varit överkomlig för en del föräldrar. Finansdepartementet vill nu ta ett steg till och vara tydlig på den punkten. Man ska kunna göra ett rutavdrag för läxhjälp. Flera remissinstanser är dock tveksamma, däribland Skolverket, som menar att läxhjälpen gynnar elever med rika föräldrar och ökar skillnaderna mellan eleverna.

Ja, det finns en befogad oro för det. Men man kan också konstatera att den nya läxhjälpsbranschen är ett rejält underbetyg för den vanliga skolan. Det är väl ändå i första hand där som eleverna ska få en bra undervisning, det stöd och den hjälp de behöver för att nå målen. Det är först och främst skolans skyldighet att se till att alla elever, oavsett förutsättningar och bakgrund, får en likvärdig utbildning. Det är en princip som det aldrig får tummas på. Det ska finnas resurser så att varje skola ska kunna leva upp till den målsättnigen. Det har staten och kommunerna ett stort ansvar för. Och det behöver inte vara fel att ta hjälp utifrån, det finns i dag redan ideella organisationer som bidrar med studiestöd och läxhjälp.

Men föräldrarna har också en roll att spela. Det är märkligt att vi efter år av debatt kring läxornas vara eller icke-vara nu hamnat i en värld där läxhjälp blivit vardagsmat. Det har förts högljudda diskussioner på föräldramöten om hur olämpligt det är med för mycket läxor, eller läxor överhuvudtaget. Mot den bakgrunden är det en gåta att föräldrar ändå anlitar läxhjälp, i stället för att ställa krav på den egna skolan.

Det är också förunderligt att föräldrarna underkänner sig själva, kapitulerar inför omgivningens tryck och litar på läxhjälp i stället för sin egen förmåga att stötta sina barn. För det är ju förmodligen just de föräldrar som kan hjälpa sina barn med läxorna som köper läxhjälp. Visst, det kan vara konfliktfyllt att förhöra sina barn på läxan, men det kan också vara en bra stund tillsammans.

Om läxhjälp blir ett skäl för rutavdrag sänder det signaler om att den vanliga skolan inte räcker till. Oavsett om det faktiskt är så eller inte. Och då har samhället frånsagt sig en del av det så viktiga ansvaret för att ge alla barn en lika chans och en likvärdig utbildning.

Finansdepartementet bör därför tänka sig noga för innan man ger klartecken för rutavdrag för just läxhjälp.

Lotta Hördin
lotta.hordin@hd.se 042-489 90 61