Skånska sjukhus under hård press

De skånska sjukhusen, framförallt Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund, är hårt pressade av sparkrav. Men besparingarna kan ha ett högt pris i form av minskat förtroende, skriver Ingrid Runsten.

De skånska sjukhusen är hårt pressade av sparkrav och kritiken är hård från oppositionen, främst Socialdemokraterna. De ville i höstas höja skatten med 60 öre för att inte sjukvården skulle bli underfinansierad. Men den styrande femklövern, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, menade att sjukvården i stället skulle effektiviseras och att det fanns utrymme för besparingar. Hur dessa skulle se ut mer konkret överlät man till sjukhus och vårdinrättningar att själva komma underfund med.

Nu märks effekterna av besparingarna för framförallt Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund. Trots tidigare besparingar pekar prognoserna mot ett stort ekonomiskt underskott i år, 400 miljoner, och därför infördes anställningsstopp i slutet av augusti. Tidningar och lokalradio har de senaste veckorna rapporterat om följderna i form av färre vårdplatser, inställda operationer samt platsbrist på förlossningsavdelningen i Malmö. Samtliga fackliga organisationerna har protesterat mot sparkraven och varnat för personalflykt. Ständiga överbeläggningar ökar stressen och arbetsbördan. Vårdplatsbristen har sjukhusen dragits med en längre tid. Enligt Socialstyrelsen kan brist på framförallt intensivvårdsplatser ha varit en bidragande orsak bakom flera tidigare dödsfall. Socialstyrelsen vill vid årsskiftet ha en redovisning över platsbristen på de skånska akutsjukhusen, däribland Helsingborgs lasarett.

Bakom den besvärliga situationen finns flera faktorer, bland annat en ökad patienttillströmning till akutmottagningarna. Befolkningen blir också äldre och vårdbehoven ökar. Det är alltså en komplex situation och att bara pumpa in mer pengar till sjukhusen är naturligtvis inte tillräckligt. I en intervju i Sydsvenskan talar Jan Eriksson, sedan några månader chef för Skånes universitetssjukhus, om att kapa kostnader relativt snabbt för att komma ur situationen. Men också om att långsiktigt arbeta smartare och få bort onödiga flaskhalsar.

För att avlasta akutsjukhusen måste primärvården klara att ta emot fler patienter, också kvällar och helger. Många äldre mår bättre av att få vård i hemmet i stället för att komma till akuten och samarbetet med kommunerna kring medicinskt färdigbehandlade patienter måste bli bättre. Det är frågor som Region Skåne ständigt arbetar med, men uppenbarligen tar det tid att nå resultat. Det är ett långsiktigt arbete där man måste väga göra tydliga satsningar på primärvårdens tillgänglighet och på att "styra" människor till rätt vårdnivå. Ett sätt är att förändra patientavgifter, Socialdemokraterna föreslog i höstas att avgiften helt skulle slopas vid besök på vårdcentralerna.

Att genomföra förändringar tar tid. Snabba och drastiska sparåtgärder riskerar att motverka sitt syfte och i stället öka kostnaderna i andra delar av systemet. Och de besparingar som nu genomförs kan ha ett högt pris i form av minskat förtroende för den skånska vården. Det borde den styrande femklövern tänka lite mer på.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25