Monopolet kräver varsam hantering

Nu är alliansen överens och ger grönt ljus för Systembolaget att erbjuda hemleverans. Men frågan är om konkurrensen från företag som erbjuder vinleverans hem till dörren verkligen är tillräckligt stor för att regeringen ska riskera att underminera monopolet, skriver Johanna Sturesson.

Nu är det grönt ljus för Systembolaget att erbjuda hemleverans. Nästan iallafall. Regeringen har lyckats komma överens om att hemkörning till självkostnadspris ska införas på prov i sex olika områden redan under hösten. Framförallt är det Centerpartiet som tidigare motsatt sig en sådan förändring. Det av rädsla för att äventyra monopolet.

Och det är inte alls en obefogad farhåga. Som upprätthållare av ett politiskt tillsatt monopol har Systembolaget en viktig roll som till mångt och mycket går ut på en fin balansgång. Den mellan att försvara sitt mandat genom förtroende och god service, och att inte samtidigt spela ut sin roll, alltså ständigt gå över gränser som till slut ogiltigförklarar den svenska alkoholpolitiken.

Frågan kompliceras också av den bräckliga grund monopolet vilar på gentemot EU. Unionen har en skeptisk hållning till alkoholmonopolet och det gäller att inte äventyra det undantag, som det faktiskt är, att Sverige får reglera alkoholförsäljningen som man gör.

Systembolaget som aktör och monopolpolitiken har hög acceptans i Sverige. Närmre 70 procent av befolkningen är för politiken som är ganska unik, men som spelar en viktig roll i form av minskad alkoholkonsumtion och därmed också alkoholrelaterade olyckor och brott. Det är ett förtroende som knappast har skapat sig själv. Utan att kompromissa för mycket med sitt uppdrag har Systembolaget utvecklats till en verksamhet som de flesta i regel är nöjda med. Tillgängligheten är god, personalen är kunnig och utbudet är stort.

Att öka tillgängligheten har varit nödvändigt vid tillfällen. Men varje gång det görs krävs en tydlig motivering. Ett av argumenten för hemleverans är att upprätthålla god service så att Systembolaget kan behålla svenskarnas förtroende och på så sätt försvara sin existens. Men frågan är om konkurrensen från företag som erbjuder vinleverans hem till dörren verkligen är tillräckligt stor för att regeringen ska riskera att underminera monopolet.

För det är faktiskt så det bör ses – varje steg mot ökad tillgänglighet kan samtidigt verka som en uppluckring av själva monopolet. Tillgängligheten ska inte göras större i onödan.

Samtidigt har regeringen beslutat att inte tillåta gårdsförsäljning på det sätt som en utredning föreslog för två år sedan. Förslaget hade på flera sätt utmanat monopolet, vilket också flera remissinstanser pekar på. Om gårdsförsäljning kan införas utan att monopolet hotas bör det också göras. Att vinodlare får sälja sina egna produkter på gården i anslutning till tillverkningen hotar i sig inte alkoholpolitiken. Men det är inte vad utredningen föreslår, och därför är det bra att regeringen nu säger nej.

Den svenska alkoholpolitiken visar på bra resultat och dessutom stort förtroende bland befolkningen. Att upprätthålla den är mer än önskvärt. Med det i åtanke är det svårt att förhålla sig positiv till hemleverans och den risk till uppluckring av monopolet det innebär.

Johanna Sturesson