Halvtid för lätt grånade utförare

I dag öppnar riksdagen och statsministern läser sin regeringsförklaring, den sjunde i ordningen. Det är halvtid i mandatperioden för lätt grånade utförare. Istället för att tala med oppositionen har man börjat göra som den vill, skriver Ingrid Runsten.

Halva mandatperioden har gått och när Fredrik Reinfeldt i dag läser sin regeringsförklaring i riksdagen är det hans sjunde i ordningen. Opinionssiffrorna är sådär, men ser man till hela alliansen var de ännu sämre för fyra år sedan, i mitten av förra mandatperioden. För framförallt Centern ser det dock betydligt värre ut nu.

På torsdag landar så budgeten och det blir ekonomisk debatt i riksdagen. Efter två år av återhållsamhet kommer nu en budget med reformer för 23 miljarder, där de tunga bitarna är satsningar på infrastruktur och sänkt bolagsskatt; "Kraftfulla satsningar på företagande, infrastruktur, forskning, innovation och utbildning rustar Sverige för att möta framtiden", som de fyra partiledarna uttrycker saken i en debattartikel i DN i går. Ungefär samma sak skulle Stefan Löfven kunnat säga.

Men förutom dessa tunga bitar så innehåller budgeten många små skvättar riktade åt olika håll, i en hel rad frågor där det efterfrågats satsningar av såväl andra partier som intresseorganisationer. Det är som om regeringen var utförare snarare än beställare. Man lyssnar över blockgränsen, i stället för att tala över blockgränsen.

Det finns flera förklaringar till att regeringen var mer ideologisk de första fyra åren. Den moderatledda regeringen körde då på med sin arbetslinje som man delvis backar från under den här mandatperioden. Man har lappat och lagat en del där konsekvenserna inte blev de önskade. Men den viktigaste förklaringen är att man nu regerar i minoritet. Och att man stenhårt har prioriterat att hålla ihop inom alliansen. Vilket har haft sitt pris i form av profillöshet och låga opinionssiffror för de mindre allianspartierna. Flera frågor har också skjutits på framtiden. En sådan är den bristfälliga arbetslöshetsförsäkringen som stoppats in i socialförsäkringsutredningen.

Regeringen har visat en ovilja att föra överläggningar över blockgränsen. Miljöpartiet hade varit en tänkbar part, men bara i en fråga har man lyckats nå en sådan överenskommelse. Det gäller migrationspolitiken. Sverigedemokraterna har inte kunnat utnyttja sin vågmästarställning för att få inflytande över asylpolitik och arbetskraftsinvandring, det har såväl regeringen Reinfeldt som Miljöpartiet tagit ansvar för.

Fler frågor, inte minst på området energi- och miljöpolitik, skulle mått bra av blocköverskridande samtal. Det hade inte behövt leda till ideologisk utarmning. En politik där man i stället ständigt tar varandras frågor och gör de till sina egna, riskerar däremot att göra det.

Nästa valrörelse kommer inte att lyfta av att Reinfeldt och Löfven i ord tävlar om vem som leder bästa arbetarpartiet och vem som satsar mest på vilken grupp. Det behövs också ideologi och visioner. Samt en mer långsiktig diskussion om framtidsfrågorna, om hur nya arbetstillfällen skapas samtidigt som man för en progressiv miljö- och klimatpolitik, till exempel.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25