Kvalitet går före form

Frågan om huvudmannaskap och vinster i välfärden är inte de viktigaste. Istället bör kvalitet och likvärdighet stå i centrum, skriver Ingrid Runsten.

Det behövs tydligare regler och krav på företag som vill etablera sig inom välfärdssektorn. Det konstaterar finansmarknadsminister Peter Norman och regeringen ger nu en utredning i uppdrag att ta fram sådana regler. Peter Norman (M) säger till Ekot att det är rimligt att ägare till äldreboenden och sjukhus kan visa att de har långsiktighet och kompetens för sitt uppdrag och att kontrollen ska fungera för såväl små kooperativ som för stora bolag.

Nyligen presenterade också finansminister Anders Borg ett förslag för att komma åt de så kallade räntesnurrorna och hindra att offentliga medel hamnar i skatteparadis. Inom både skola och vård har det vidtagits åtgärder för skärpt tillsyn.

Det är bra. Det finns numera ganska lång erfarenhet av hur privata bolag fungerar inom välfärdssektorn. Slutsatser kan dras ur erfarenheterna och nya regelverk skapas. Men man kan undra om inte en del hade kunnat förutsägas, om det inte har funnits ett ganska stort mått av naiv övertro på marknadens förmåga att lösa problemen, på att dåliga alternativ skulle konkurreras ut av sig själv. Så fungerar det inte när det gäller skola och vård där konsekvenserna för enskilda blir stora. Valfrihet är viktigt, men samhället måste garantera att kvalitetskraven uppfylls. Det gäller såväl de privata som de offentliga alternativen.

Det finns, eller har funnits, en ideologiskt färgad övertygelse bland vissa borgerliga politiker om att privatiseringar och konkurrensutsättning alltid är bästa receptet. Likväl som man på vänsterkanten hävdat att stat och kommun alltid sköter uppgiften bäst. I Region Skåne har flera upphandlingar av viktig samhällsservice havererat, det gäller drift av tågtrafik, ambulanser och färdtjänst. Det kan man komma ihåg i den skånska debatt som nu blossat upp i spåren av att arbetarkommunen i Malmö kräver stopp för vinstdrivande företag inom välfärden.

I ett pressmeddelande påminner de borgerliga regionråden Carl Johan Sonesson (M) och Gilbert Tribo (FP) om att det i Skåne finns över 1 000 privata vårdenheter av olika slag, vårdcentraler, barnavårdscentraler och kliniker. Och att de är en viktig del av den skånska sjukvården. De skriver; "Om Socialdemokraternas linje i Malmö vinner gehör vid nästa nationella S-kongress och om det dessutom skulle bli en S-styrd regering efter valet 2014 torde den privatdrivna offentligt finansierade vården i Skåne vara hotad."

Många "om" här. Det blir ingen S-styrd regering om partilinjen skulle bli densamma som Malmö arbetarkommuns. Det vore politiskt omöjligt att säga till alla som är nöjda med sina privata alternativ och med sina valmöjligheter, att nu är det slut.

När det är dags för val om två år är det här förhoppningsvis inte längre en aktuell fråga. Då har insikten om att det inte är huvudmannaskap utan kvalitet och likvärdighet som är det viktiga, sjunkit in hos såväl extrema privatiseringsivrare som hos de som hävdar att offentlig drift alltid är det bästa.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25