Färdighet som öppnar ögon

Befolkningen läser allt mindre och läsförståelsen blir sämre. Det är utmaningar att ta på allvar. Värdet av litteratur och skriftlig kommunikation betyder mer än att kunna ta del av information, skriver Johanna Sturesson med anledning av Litteraturutredningens betänkande som presenterades i går.

Att läsa handlar inte bara om att tillgodogöra sig information. Värdet av litteratur och skriftlig kommunikation betyder mer än så. Det handlar om att kunna ta del av något större än en själv. Större än det praktiska och vardagliga. Med möjligheten att läsa kommer också möjligheter att upptäcka nya världar.

I går fick kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) ta emot Litteraturutredningens betänkande. Och det är inte enbart trevlig läsning. Där framgår nämligen att befolkningen läser allt mindre. Dessutom blir läsförståelsen hos unga sämre, det är en bekymmersam utveckling som pågått en tid. Något som också är allvarligt är de tydliga skillnader som går att se mellan olika grupper. Lågutbildade läser mindre än högutbildade, flickor läser mer än pojkar, för att ta ett par exempel. Det är skillnader som inte ska behöva finnas.

Här har vi alldeles uppenbart utmaningar, och att möta dem måste vara av hög prioritet. Det finns nämligen flera dimensioner som gör det angeläget att ändra situationen.

D et är svårare att klara sig i både utbildning och följaktligen också på arbetsmarknaden med låg läsförståelse. Precis som utredningens ledamöter skrev på DN Debatt i går påverkar en låg läsförståelse också prestationen i andra skolämnen. Det är en viktig aspekt. Men det finns också fler värden. Att kunna bilda sig en egen uppfattning i olika situationer, och ge uttryck för den, är en viktig förutsättning för ett öppet samhälle där alla ska kunna vara delaktiga. Och att stimulera vårt intellekt är av stor betydelse, en hög läsförståelse handlar ju om så mycket mer än att kunna fungera praktiskt.

För att öka läsförståelsen, inte minst bland unga, har utredningen ett antal förslag. Och eftersom det finns saker det offentliga kan göra för att nå förändring är det åtgärder som bör övervägas på det politiska planet. Även om det inte är det enda som måste till för att vända utvecklingen. Hursomhelst föreslås ett "läslyft" som innehåller ett antal olika delmål och strategier. Det handlar om förändringar inom skolan, men också i lokala kulturplaner och bokbranschen i stort.

Ett samhälle kan inte bara handla om ekonomi och möjlighet till materiella tillgångar. Det finns fler, minst lika viktiga, delar som måste finnas. Delar som är förutsättningar för att olika bitar av ett samhälle ska fungera, vara öppet och fritt. Det räcker inte med en ekonomisk linje, lika lite som det räcker med en kulturell eller relationsfokuserad linje. Det är i samverkan dessa får betydelse.

Förändringar kan uppnås på olika sätt, och det krävs att flera aktörer engagerar sig. Skolan är viktig – en tidig kunskapstörst och läslust är onekligen bra för att uppnå en god läsförståelse. Men det skapas också i ett samhälle där värdet av att förstå, läsa och ta till sig kunskap betonas.

Johanna Sturesson