Jämställdhet gynnar alla

Håll fokus på de konkreta åtgärder som krävs.

Så skriver vi om jämställdhet igen, trots att många tycker det är tjatigt. Men vi gör det för att det är viktigt, för att både kvinnor, män och barn tjänar på att leva i ett jämställt samhälle. Ur alla synvinklar och mätt med många mått, det gäller såväl ekonomi och miljö som personlig utveckling. Och vi gör det för att vårt ganska jämställda samhälle fortfarande inte är jämställt. Kvinnor tjänar som grupp mindre än män, äger mindre och mäns våld mot kvinnor är ett allvarlig problem.

Med det sagt, med det som ett fokus som inte får glömmas bort, kan man ändå välkomna att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni nu vill utreda jämställdheten med fokus på mäns situation.

"Det finns "fickor" där ojämställdheten drabbar män på samma sätt som kvinnor har vittnat om. Vi vill veta var de finns och vad det beror på", sa utredaren PM Nilsson till SVT:s Gomorron Sverige i går.

Han tog som ett exempel att pojkar har sämre resultat i skolan, i högstadiet och i gymnasieskolan. Det är sant, men flickornas högre skolbetyg har ännu inte resulterat i en mer jämställd arbetsmarknad. Längre fram i livet händer uppenbarligen saker som gör att flickorna förlorar försprånget.

Utredaren har nu till uppgift "att beskriva och analysera mäns livssituation i förhållande till kvinnors i dagens Sverige och hur den har förändrats under senare år. Samt beskriva och analysera hur män förhåller sig till jämställdhet och hur mäns livsvillkor kan påverkas av bristande jämställdhet.", enligt ett pressmeddelande från Nyamko Sabuni.

Som exempel på hur ojämställdhet drabbar män nämns att män har lägre sjuklighet, men dör tidigare än kvinnor. Och att mäns lägre uttag av föräldradagar påverkar möjligheten att upprätthålla kontakt med barnen efter en skilsmässa.

Föräldraförsäkringen är ett bra exempel på hur ojämställdhet försämrar för både kvinnor, män och barn. Kvinnorna tar nu ut cirka 76 procent av det totala antalet dagar och männen 24 procent. Försäkringskassans statistik visar att sedan det blev två så kallade pappamånader har uttaget av föräldrapenning överlag blivit mer jämställt. En tredje månad hade sannolikt också fått effekt.

Det är en av flera konkreta åtgärder som är fullt realistiska att genomföra och som varken jämställdhetsministern eller andra politiker bör glömma bort. En annan är att kräva bättre arbetsvillkor i en rad kvinnodominerade yrken, som rätt till heltid inom den kommunala vården. Det är en av de pusselbitar som måste på plats för att komma tillrätta med den fortfarande så könsuppdelade arbetsmarknaden. Att införa kvotering till bolagsstyrelser är ytterligare ett exempel på hur man kan nå verklig förändring.

Det är okej att utreda också hur män drabbas av diskriminering och ojämställdhet. Men det gäller att inte tappa fokus från de konkreta åtgärder som krävs för att nå ett jämställt samhälle.

Ingrid Runsten
ingrid.runsten@hd.se 042-489 90 25