Skattemoralen testas

Morotsprincipen håller i längden.Skattesmitare ska jagas, men det är också viktigt att ta tillvara på villigheten att betala skatt – även när det sker under galgen, skriver Lotta Hördin.

Att ange sig själv är en metod som kan löna sig. De svenskar som har haft pengar på konton i så kallade skatteparadis och inte uppgett det i sina deklarationer, får ingen påföljd om de själva tar kontakt med Skatteverket och begär kompletteringar i sina deklarationer.

Orättvist, tyckte i går en juridisk företrädare för småföretagare som fastnat i Skatteverkets kontroller och som sedan anmälts till polisen, och därmed riskerar rättsliga följder.

Ja, här testas moralen. Men egentligen går det inte att jämföra dessa båda förfaranden rakt av. Det är – och bör vara – skillnad på att ange sig själv, och på att bli påkommen. I det första fallet har du visat att du vill ändra ditt beteende, i det andra är det osäkert vilken avsikten varit, åtminstone tills dess att fallet prövats.

Samtidigt går det naturligtvis att ha moraliska synpunkter på de som haft hemliga konton i skatteparadis. Men frågan är om det är piska eller morot som är bäst i det här sammanhanget. Om dessa skattesmitare hotats med straff hade de kanske inte ens övervägt att skatta i Sverige, utan sökt nya kryphål på annat håll. När de nu i stället vänder sig till Skatteverket får de betala för de senaste fem åren och en ränta på det. Men slipper alltså tillägg och blir inte anmälda för skattebrott.

Tack vare att Sverige i dag har avtal med cirka 40 skatteparadis har det blivit svårare att ha hemliga bankkonton utomlands. Och det är viktiga steg som tagits i jakten på skattesmitare. Avtalen innebär att Skatteverket kan få ut information om bankkonton i en rad länder. Så sent som i augusti blev ett sådant avtal klart mellan Sverige och Schweiz, ett land där det har nämnts siffror som att cirka 70 000 svenskar har konton. Andra länder som det slutits avtal med är Luxemburg, Barbardos och Monaco. Sedan 2010 har staten fått in 1,5 miljarder i ökade skatteintäkter efter att svenskar hört av sig och bett att få göra rättelser i sina deklarationer. Något som alla deklaranter har rätt att göra. En princip som alltså gäller alla skattebetalare – även småföretagare – och som är viktig att slå vakt om.

I höst hoppas Sverige kunna sluta liknande informationsavtal även med Hongkong, Panama, Dubai och Qatar. Det vore en glädjande utveckling och på Skatteverket tror man att antalet svenskar som hör av sig och vill deklarera tidigare hemliga konton kommer att bli fler och fler. Avtalen har haft en skrämseleffekt, och de som hör av sig vill hellre förekomma än förekommas.

Skatteverket kan och ska jobba på flera olika fronter. Det handlar om att försvåra för skattesmitare, genom att det lättas på banksekretessen till exempel. Verket gör även kontroller, riktade mot olika grupper. Men ska också vara en myndighet dit man vänder sig för att få service och hjälp när man ska göra rätt för sig, alltså betala sin skatt.

Skattesmitare ska jagas, men det är också viktigt att ta tillvara på villigheten att betala skatt – även när det sker under galgen.

Lotta Hördin
lotta.hordin@hd.se 042-489 90 61