Jävsfrågor som kräver svar

Jävsfrågor i samband med flera aktuella rättegångar visar än en gång på att det finns brister i det svenska nämndemannasystemet. Det är därför bra att regeringen beslutat om en översyn. Särskilt viktigt är det att se över rekryteringsformen och utbildningskraven, skriver Lotta Hördin.

I förra veckan kom beskedet att rättegången mot det så kallade Södertäljenätverket måste göras om. Anledningen är att en av nämndemännen anses jävig, eftersom han samtidigt varit ledamot i polisnämnden i Södertälje.

I går avslöjades att en av nämndemännen i serieskyttmålet i Malmö ska ha deltagit i polisnämndens möten, där just skjutningarna diskuterades. I det här fallet håller domare och försvarsadvokat på att ta ställning till om nämndemannens eventuella jäv ska bli föremål för prövning.

Båda fallen är uppseendeväckande och allvarliga. De visar också än en gång på att det finns brister i det svenska nämndemannasystemet. Att vara nämndeman innebär att går ur en privat roll och in i en domarroll, att ha hög integritet och agera på ett sätt som är värt respekt. Många nämndemän lever upp till detta, men under senare år har det förekommit flera händelser där nämndemän fallerat på ett eller annat sätt.

I spåren av detta har det från vissa håll ställts krav på att nämndemännen ska bort och att domarnas roll i stället ska stärkas. Claes Sandgren, professor i civilrätt, var inne på dessa tankegångar i ett debattinlägg på DN Debatt, där han bland annat vill minska nämndemännens medverkan rejält.

Andra försvarar inslaget av lekmän i domstolarna och ser värdet av att de som de dömer inte enbart består av jurister. En av dem är Bengt-Olof Berggren, chef för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, som i en debattartikel i Sydsvenskan, slår vakt om nämndemännen. Han tror att de, när det fungerar som bäst, bidrar med ett bredare perspektiv och värdefull kunskap.

Ja, det är rätt att slå vakt om nämndemannasystemet. I grund och botten är det riktigt, och som det ofta hävdas, ger de genom sin närvaro en demokratisk förankring av rättssamhället och de lagar som stiftats. Men det sker endast under förutsättning att ramarna för systemet fungerar, att nämndemännen får den utbildning som behövs och att de kan förvalta sin roll väl.

Mot bakgrunden av de senare årens kritik mot nämndemän som inte uppfyllt sina roller är det bra att regeringen beslutat om en översyn av nämndemannasystemet. Den ska bland annat titta på just den utbildning och information som nämndemännen får. Den ska också granska det sätt på vilket nämndemän rekryteras. I dag sker det via de politiska partierna. Men i takt med att partierna lockar allt färre medlemmar är det ett system som urholkas allt mer.

Bengt-Olof Berggren föreslår att man upprättar ett lekmannaregister, dit man ska kunna anmäla sig och från vilket man kan välja ut lämpliga personer. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit en domstolsplikt för alla medborgare. Det är intressanta idéer båda två, och vi får hoppas att regeringens utredare även tittar på dessa. För tiden verkar mogen att gå från rekrytering via partierna till en annan form.

Men minst lika viktigt är att nämndemännen får rätt utbildning för sin uppgift.

Lotta Hördin
lotta.hordin@hd.se 042-489 90 61