Säkerheten måste skärpas

Det finns lärdomar att göra efter Greenpeace aktioner mot Ringhals och Forsmark. Det viktiga är nu att ägarna Vattenfall och Eon vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att denna typ av intrång inte ska kunna ske framöver, skriver Johanna Sturesson.

Att aktivister inte bara lyckades ta sig in på Forsmark och Ringhals – de flesta greps nämligen direkt av säkerhetspersonal – utan också kunde gömma sig kvar på området i över ett dygn visar på allvarliga säkerhetsbrister. Det är knappast en överdrift. Miljöminister Lena Ek (C) är uppenbart kritisk till hur säkerheten runt reaktorerna fungerar. Eller inte fungerar, rättare sagt. Inte förrän i går morse kunde polisen avbryta sitt sökande efter fler aktivister på Ringhals.

I debatten som hunnit följa har naturligtvis röster från båda håll hörts. En del kommentarer har gjort gällande att aktivisterna bara tagit sig in till mindre viktiga delar av området och därför inte utgjort något hot. Ett exempel är hur Forsmark på sin egen Facebooksida med en ironisk underton berömmer Greenpeace och de aktivister som lyckades hålla sig kvar längst. Poängen med kommentaren är att gömstället var en plats som inte alls har någon betydelse och som ligger långt ute i skogen. Men enligt uppgift från Greenpeace själva sökte polis precis runt om platsen flera gånger utan resultat. Och platsen ska vara 600 meter från reaktor 1.

Att två aktivister lyckades hålla sig kvar på platsen under 38 timmar ska inte förringas. Säkerhetsnivån har inte varit på en förväntad nivå, inget annat kan rimligen och med trovärdighet påstås. Det ligger tvärtom nära till hands att fråga sig vad aktörer i ett verkligt attentat skulle kunna göra för skada.

Stresstestet, som Greenpeace kallat intrånget, har visat på stora externa säkerhetsbrister. Det har däremot inte sagt något om den direkta säkerheten för reaktorerna. Lena Ek sade i går att det inte är någon fara med själva säkerheten i reaktorerna.

Det är ju bra för både ansvarig minister och anläggningarna att kunna säga något sådant. Aktionen var inte heller direkt riktad mot den inre säkerheten, men det är inte utan att frågor kring detta dyker upp. Men det är viktigt att

Greenpeace agenda är ingen hemlighet. Organisationen, som är emot kärnkraft, vill och lyckas uppenbarligen med, att visa på säkerhetsbrister vid kärnkraftsverken. Slutsatsen för Greenpeace efter aktionen är att reaktorerna måste tas ur drift till följd av vad aktionen visat.

Det kommer inte att hända, det vet Greenpeace också. Men det finns lärdomar att göra efter aktionen. Det viktiga är nu att ägarna Vattenfall och Eon vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att denna typ av intrång inte ska kunna ske framöver. Oavsett vad man tycker om kärnkraft, har vi nu dessa reaktorer, och säkerheten kring dem måste vara mycket bättre än den visat sig nu. Det är helt oacceptabelt att ett antal personer kan ta sig in på områdena som Greenpeaceaktivisterna nu gjort.

Här har Lena Ek ett stort ansvar i att följa upp att så blir fallet. Det som aktivisterna lyckades med ska inte vara möjligt.

Johanna Sturesson