Fler kan räddas från tarmcancer

Genom screening kan fler skåningar räddas från tarmcancer. Varför tvekar då beslutsfattarna, undrar debattörerna.

Tarmcancer är en allvarlig sjukdom som leder till döden om den inte upptäcks i tid. Varje år får 900 skåningar veta att de drabbats. Hos 300 av dessa upptäcks sjukdomen så sent att de inte kan räddas. På de skånska beslutsfattarnas bord ligger ett förslag om att undersöka alla 60-åringar för att rädda fler från tarmcancer. Varför tvekar de? Vi vill veta.

Genom att undersöka samtliga personer i 60-årsåldern, så kallad screening, kan man rädda fler personer från allvarlig tarmcancer. Undersökningen kan ske genom avföringsprover, där man letar efter spår av blod från förstadier till en tumör. Det kan också ske genom en så kallad koloskopiundersökning, där man för upp en liten kamera i tarmen med hjälp av ett böjligt instrument. På dessa sätt kan man upptäcka förstadier till tarmcancer. Dessa förstadier kan tas bort utan att det ens krävs en operation. Hittar man sjukdomen i ett tidigt stadium kan patienternas liv nästan alltid räddas.

Men om tarmcancer upptäcks sent och redan hunnit sprida sig är det oftast svårt att bota sjukdomen.

På politikernas bord finns nu ett förslag om att undersöka alla i 60-årsåldern i Skåne med någon av dessa båda metoder. Internationella studier visar att man på så sätt kan minska dödligheten i tarmcancer med 30 procent.(!) Kostnaden för denna satsning är fem miljoner per år vilket kan jämföras med kostnaden för att köpa ett och ett halvt Pågatåg. Samtidigt vet man att screening skulle skapa stora besparingar genom att fler patienter upptäcker sin sjukdom i tid och slipper kostnader för operationer och mediciner.

Låt oss med enkel matematik visa hur satsningen på tarmcancerscreening kan betala sig av sig självt: Om sjukdomen upptäcks sent så kostar behandlingen ungefär en halv miljon kronor per patient och år. Om man genom screening hittar tio förstadier till tarmcancer är hela screeningsatsningen betald.

Beräkningar visar att screening i Skåne skulle rädda minst tre liv och hos minst tio personer i Skåne skulle sjukdomen upptäckas i så god tid att den kan behandlas utan operation och mediciner. Fem miljoner som i dag används för operationer och mediciner kan istället användas till screening.

Screening för tarmcancer är redan införd i Stockholm och på Gotland. EU rekommenderar screening sedan tio år tillbaka och vi undrar hur länge skåningarna ska få vänta? Förslaget innebär att hälften av de som deltar i screeningprogrammet ska lämna ett avföringsprov och hälften ska undersökas med koloskopi, för att utvärdera vilken metod som är mest effektiv.

Tarmcancer är en av våra vanligaste cancersjukdomar. Behandlingarna har utvecklats mycket de senaste åren. Läkarna har fått fler vapen att angripa sjukdomen med. Nya operationsmetoder, fler effektiva mediciner gör att fler patienter kan botas. Och hos patienter där sjukdomen gått för långt kan de ändå leva längre med sin sjukdom under kontroll.

Men det räcker inte med nya mediciner eller operationsmetoder. Det bästa för både patienter och sjukvård är att upptäcka sjukdomen i tid. Varför tvekar beslutsfattare i Skåne?

Gudrun Lindmark

överläkare, professor, enhetschef kolorektalsektionen, kirurgkliniken, Helsingborgs lasarett

Christina Carlsson

forskare, projektledare, divisionen för cancer och blodsjukdomar, Skånes Universitetssjukhus

Rose-Marie Hultman

ordförande, ILCO Skåne

Katarina Johansson

samordnare, nätverket mot cancer

Anders Johnsson

överläkare, docent, sektionschef gastro-intestinal cancer, Skånes onkologiska Klinik, Lund

Peter Mangell

överläkare, medicine doktor, enhetschef kolorektalsektionen, kirurgkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Johan Ottosson

överläkare, sektionschef kolorektalsektionen, kirurgkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad

Gerd Winoy Mowitz

ordförande, Mag- och tarmföreningen i Skåne