Bistånd kräver förtroende

Avslöjanden har visat på slöseri med biståndspengar inom demokratiorganisationen Idea. Att biståndet nu frysts är välkommet, men avtalet måste ses över, skriver Johanna Sturesson.

Ungefär halva budgeten . Det är vad svenska staten årligen bidrar med till demokratiorganisationen Idea. Men de 49 miljonerna som kommer från biståndsbudgeten har frysts sedan biståndsorganet Sidas egen tidning OmVärldens avslöjanden om slöseri inom organisationen. Nu har ytterligare uppgifter kommit fram.

Det handlar om stora pengar som har gått till konsultarvoden och höga cheflöner. Flygpendling mellan Haag och Stockholm för en av cheferna och boende på lyxhotell, trots att övernattningslägenheter funnits till hands, har också varit en orimlig budgetpost.

I samband med att biståndet frystes krävde biståndsminister Gunilla Carlsson (M) också en extern revision om pengar ska betalas ut igen. Ett helt rimligt krav. Samtidigt har organisationen enligt OmVärlden ett så kallat värdlandsavtal med Sverige som bland annat innebär att man inte har någon redovisningsplikt. Tidningens avslöjande bygger därför på uppgifter från personal inom organisationen.

Det är problematiskt i fall som dessa. Antagligen finns det skäl till att organisationen, som har 27 medlemsländer och arbetar för demokrati i många delar av världen, har ett sådant avtal. Men att det ska hålla förutsätter förtroende. Och det hade varit önskvärt med insyn.

Allt som lämnar den svenska biståndskassan måste förvaltas väl. En extern revision är minst sagt nödvändig. Men om avtalet inte görs om finns risken alltjämt kvar. Om det fortsatt ska se likadant ut vore det välkommet med en förklaring från UD om varför. Och varför vi ska kunna lita på att de 49 miljonerna ur biståndsbudgeten framöver kommer att hamna i rätt händer.

Johanna Sturesson