Ledarbloggen

Jan Björklund har i Dagens Nyheter uttryckt sin oro över att böcker och pennor ska glömmas bort helt i skolan och påminner om att nationella prov skrives för hand och att man måste lära sig läsa också långa texter, skriver Ingrid Runsten. It-minister Anna-Karin Hatt är däremot mer positiv till surfplattorna och skriver på sin blogg att problemet inte är att det finns för mycket digitala lärverktyg i skolorna utan snarare tvärtom. Men hon skriver också att det kommer att behövas pennor och skolböcker även framöver. ”It är ett verktyg, bland andra, och precis som alla andra verktyg är det oslagbart i många situationer men hopplöst fel i andra”, skriver Anna-Karin Hatt och slår väl där huvudet på spiken. Skolorna måste naturligtvis ta med i beräkningen att för eleverna är datorer något alldeles självklart. Lika självklart som papper och penna. Och skolan måste också ha möjlighet att jämna ut skillnader i tillgång på datorer i hemmet. En egen laptop till varje elev är säkert bra, men inte nödvändigtvis liktydigt med goda skolresultat.

Det är lätt att få intrycket att Finland är ett litet land, när man som jag för några år sedan besökte riksdagshuset i Helsingfors och träffade Sauli Niinistö, nu Finlands nyvalde president, skriver Lotta Hördin. Då var han talman och hade samlat en krets politiker för ett samtal med oss, en grupp nordiska journalister. Han gav ett lågmält och mycket korrekt intryck, verkade nästan lite stel. Blyg, har han själv sagt att han är.

Dagens debattartiklar handlar om bättre vård för personer med tvångssyndrom och nej till planer på utfyllnad av delar av Öresund utanför Helsingborg.

”Jobben, jobben, jobben. Det brukar vara huvudfrågan i svenska val och blir det säkert också nästa gång. Men var skapas framtidens jobb? Och hur mycket makt och inflytande har politikerna egentligen över jobbskapandet i en globaliserad värld? Det är frågor som är extra aktuella efter beskedet för några dagar sedan att Astra Zeneca lägger ner forskningsenheten i Södertälje med 1 200 anställda. Det är extra allvarligt i ljuset av att det är just när det gäller forskning och utveckling, som Sverige ska konkurrera. För vad ska vi annars göra när industrin flyttar tillverkning till låglöneländer? Alla kan inte arbeta inom välfärdssektorn eller utföra tjänster till varandra.” skriver Ingrid Runsten i dagens huvudledare.

Debatterna handlar om jordbrukets inriktning, organdonation och lotstvång.

I huvudledaren spejar Sven-Åke Olofsson framåt mot 2014 års valrörelse. S-ledaren Stefan Löfven och hans parti har en lång resa framför sig mot nästa val. Men stabiliseras opinionsstöder på en något högre nivå samtidigt som Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör bra val, ja då kan Sveriges näste statsminister heta Stefan Löfven. Spekulativt, men inte otroligt.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att utkämpa valrörelsen 2014 var för sig sig, väljarna får alltså avvakta om besked om vilken politik som ska föras till partierna förhandlat sig samman.

I Söndagskrönikan skriver Lotta Hördin om den svarta ekonomin. Hur du och jag agerar har också betydelse. Både vad gäller kriminaliteten i ett samhälle, och för samhällets möjligheter att överhuvudtaget hänga ihop. Den svarta marknaden kan göda en kriminalitet, som den som nu synliggörs i spåren av morden i Malmö.

I en Utblick från London skriver Elisabeth Braw om ilskan mot bankirerna. Och berättar historien om bankmannen Sir Fred Goodwin som nu har blivit av med titeln och åter bara är Fred Goodwin.

När övertro möter misstro leder det inte sällan till en total låsning, skriver Lotta Hördin. Det ser vi nu i den så viktiga debatten om vinsterna i välfärden. Två ytterligheter står mot varandra i en svartvit skildring av verkligheten; antingen ett totalt nej till privatiseringar och vinster, som det bara är Vänsterpartiet som förespråkar, eller en stark tro på att marknadsmekanismerna löser allt, som Anders Borg stundtals representerade, när riksdagen i går diskuterade vinsterna i välfärden, på begäran av Socialdemokraterna.

I går och i dag träffas centerpartister från hela landet i Västerås för att diskutera politiken i kommuner, regioner och landsting, konstaterar Ingrid Runsten. Det är ett parti som slåss mot låga opinionssiffror och söker profileringsfrågor. I det ljuset kan man se utspelet om äldreomsorgen. Samtidigt som riksdagen debatterade vinster i välfärden pratade Annie Lööf för ökad valfrihet genom äldrepeng, som följer med de äldre till det boende de valt.

Hur är det egentligen – spelar religionen i takt med moderniseringen en allt mindre roll i världen, eller blir de religiösa krafterna hela tiden starkare? Den frågan ställer Daniel Braw. Länge åtnjöt den så kallade sekulariseringsteorin, som går ut på att modernisering och rationalisering följs åt av tilltagande marginalisering av religionen, stor popularitet. Detta samband kunde observeras i den västerländska historien, och tycktes också kunna observeras i resten av världen.

Dagens debattartiklar handlar om IT-stöd till lärare och, apropå mord och våld i Malmö, att vi måste fråga oss varför unga människor söker sig till kriminella kretsar.

Det behövs en ordentlig satsning på skolan i Helsingborg, det tycker många föräldrar, lärare och elever och det råder det numera bred enighet om också bland politikerna i fullmäktige, skriver Ingrid Runsten. Men behöver kommunalskatten höjas? Det är svårare att bedöma så där rakt av, det behövs en fördjupad diskussion om det. Men det är bra att Folkpartiet väcker frågan. Om en skattehöjning är vad som krävs för att nå resultat, så är den också nödvändig.

Den bild som fanns av Thatcher under hennes senare premiärministertid finns i stort sett kvar åtminstone bland företrädare för höger- och vänsteråsikter, skriver Sven-Åke Olofsson med anledning av dagens svenska premiär på filmen ”Järnladyn”. Det är hyllningar eller starkt avståndstagande. Men som vanligt finns det en slags tredje ståndpunkt där man till exempel pekar på betydelsen av att hon blev sitt lands och Europas första kvinnliga premiärminister i en cementerad mansvärld.

Dagens debattartiklar handlar om nytt byråkratiskt krångel för företagare och S-invändningar mot moderat syn på framgång för jämställdhet.

”Den grova våldsutvecklingen i Malmö måste bekämpas från två håll. Dels med ett effektivt polisarbete, dels med förebyggande sociala insatser. Det finns en tilltagande segregation i staden, och ett utanförskap som kriminella kretsar profiterar på. Unga män utan utbildning och arbete är i riskzonen. Kommunen och staten har tillsammans ansvaret för att vända den utvecklingen. Det är helt oacceptabelt att det gått så långt att det finns två parallella samhällen i Malmö. Ett där rättssamhällets lagar gäller och ett där människor tar lagen i sina egna händer på ett ovanligt utmanande sätt.” skriver Lotta Hördin i dagens huvudledare.

”Den som vill kan redan i dag stanna hemma med sina barn, det lägger samhället inte sig i och ska heller inte göra. Men att subventionera detta med skattemedel är en helt annan sak. Jämställdhet är inte bara en familjeangelägenhet, jämställda samhällen är mer ekonomiskt hållbara, det visar internationella undersökningar.” skriver Ingrid Runsten med anledning av kristdemokratiskt familjepolitikutspel.

Vad är det för ett jobb Mona Sahlin så gärna vill ha? Sven-Åke Olofsson har tittat närmare på ILO och valet av en ny chef för FN-organet.

Debatten handlar om studieförbundsstödet.

 Såväl för socialdemokrater som för alla andra finns nu en osäkerhet kring vad som krävs för att skapa goda samhällen också framöver, skriver Ingrid Runsten efter mötet med nordiska S-ledare och fackliga ledare i går. Den stora tillväxtoptimismen har fått sig en törn, miljöproblemen tränger sig på, finanskriser avlöser varandra. Det behövs nya lösningar, nya vägval, men det är oklart hur de ser ut. Därför är det positivt att Samak (samarbetsorganisationen för de nordiska socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen) ser framåt. Ett nytt projekt ska drivas av oberoende forskare i länderna med syftet att analysera de utmaningar de nordiska samhällsmodellerna står inför.

Sveriges ja till finanspakten blir samtidigt ett ja till vår öppenhet mot Europa, konstaterar Sven-Åke Olofsson. Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven räddade med sin överenskommelse Sverige från en isolering som hade blivit prövande. Hur hade det känts i dag att tillsammans med Storbritannien och Tjeckien stå utanför en av de mest kritiska och avgörande processerna i Europas moderna historia? Det hade känts just som en självvald och onödig isolering.

Utbildningsminister Jan Björklund ska utreda så kallade övningsskolor för de som studerar till lärare, skriver Lotta Hördin. Under ledning av erfarna lärare kan ett stort antal lärarkandidater få sin praktiska utbildning på en och samma skola. Det borde ses som en tillgång på en skola att få ta emot lärarkandidater, berikande för lärare med flera år i yrket att få dela med sig av sina kunskaper. Övningsskolor ger lätt associationer till reservat, som om de inte fungerar väl, inte har så många likheter med andra skolor. Ändå kan det vara värt att testa. Lärarens roll ska uppgraderas, och det är på tiden. Och då måste lärarutbildningen gå i spetsen för detta. Därför måste det satsas på att höja just undervisningsskickligheten.

Dagens debattartikel handlar om att vara ett arbetarparti eller göra anspråk på att vara det.

 Det låter som en självklarhet. Patienter som får ett bra bemötande i vården tillfrisknar snabbare visar en ny svensk studie, skriver Lotta Hördin. Och när det nu finns svart på vitt är det bara att hoppas att landstingspolitiker och vårdpersonal runt om i landet ska ta till sig forskningen på det här området. Det kan tyckas kostnadskrävande i den ena änden av vårdkedjan men kan alltså definitivt betala sig i den andra. Men det är också lätt att skylla på tidsbrist när ett trevligt bemötande i sig inte alltid tar längre tid, snarare handlar om hur man är som människa i professionen. Om vett och etikett, faktiskt.

Försvaret har problem med rekryteringen. Och från försvarsmaktens sida tycks man återkomma till resonemang från den gamla värnpliktstiden, skriver Sven-Åke Olofsson. Man vill ha möjlighet att rekrytera från hela befolkningen och enligt ett förslag vill man sänka antagningskraven från gymnasiekompetens till grundskolekompetens. Gör försvaret allvar av sina ändrade antagningskrav är det allvarligt. I viss mån kan man jämföra med hur reaktionen skulle bli om man sänkte antagningskraven för poliser. Det är självklart så att det finns en relation mellan begåvning, utbildning och slutlig förmåga att lösa en svår uppgift. Det sker dessutom något med en organisations självbild och synen utifrån på den när krav sänks.

Dagens debattartiklar handlar om att vidga debatten om barnfattigdom och att vårdköerna minskat under alliansens tid vid makten.

Fredrik Reinfeldt och partistrateger som Per Schlingmann kommer inte att lämna jobbpolitiken åt oppositionen, skriver Sven-Åke Olofsson. Sänkt moms på krogmaten motiverades med nya jobb (även om resultatet är nog så ifrågasatt). Då kan man gå vidare med sänkta arbetsgivaravgifter på bredden eller riktat mot mindre företag. Man kan också tänka sig en rad åtgärder som uppmuntrar avsättning till investeringar. Kanske fortsätter man att satsa på efterfrågan genom nya jobbskatteavdrag. Socialdemokraterna hade stor trovärdighet i jobbpolitiken tidigare. Det ska bli intressant att se om Stefan Löfven flyttar fokus från a-kassa till jobbskapande även i kommande skuggbudgetar. Formen blir i så fall den gamla pragmatiska att det ska vara något för alla i det som sker. Företag som anställer ska belönas men vinster ska också hämtas hem skattevägen. Säkert kommer den nye S-ledaren att vilja se satsningar på företag som har lösningar på miljö- och klimatproblem.

Dagens debattartiklar handlar om Landskronas utveckling, barnfattigdomen i landet och alliansens jämställdhetspolitik.

Kommer nu Göran Hägglund att förmå att ena sitt parti? Deen frågan ställer Ingrid Runsten sedan Göran Hägglund besegrat sin utmanare Mats Odell vid en omröstning på lördagskvällen. Finns de kvar i riksdagen efter 2014? Behövs de där? Den frågan avgörs av om tillräckligt många väljare tycker att deras politik är relevant i ett modernt samhälle. Men förutsättningarna är ändå större med Göran Hägglund vid rodret än om Mats Odell tagit över. Ett mer moralkonservativt KD hade inte heller passat in i ett förnyat alliansbygge. Varken utökat vårdnadsbidrag eller tvångssterilisering vid könsbyte hör hemma i ett samhälle som strävar efter jämställdhet och lika rättigheter för alla. Hur som helst, Kristdemokraterna visade trots allt upp en öppen och på så sätt uppfriskande debatt om partiledarskapet.

Förstår man inte sin historia förstår man inte sin samtid. Det har i hög grad relevans för vad som skett i svensk socialdemokrati efter valet 2010, skriver Sven-Åke Olofsson i söndagens krönika. Den partikultur som åtminstone i stora stycken varit rådande fram till Håkan Juholts avgång är ett resultat från ett arv som går långt tillbaka i 1900-talet.  Senare generationer har vant sig vid att betrakta socialdemokratin fram till 2006 som ett synnerligen stabilt parti. Man höll ihop utåt och inåt predikades ständigt kravet på lojalitet. De som försökte driva sin egen linje och var kritiska till fattade beslut kunde lätt beskyllas för något av det fulaste som fanns i partivokabulären, nämligen fraktionsbildning.

 För några veckor sedan infann sig hela den kungliga treenigheten – drottningen, prins Philip och prince Charles – i Westminster Abbey, skriver Elisabeth Braw i sin krönika från London. Sådant händer mycket sällan. De kom för att fira ett bokjubileum.  Det var naturligtvis inte vilket jubileum som helst. Världens mest tryckta bok fyllde 400 år. År 1611 avslutades den bibelöversättning som sedermera blev känd som King James Bibel. Även ateister är tacksamma, för ingen bok har format det engelska språket så mycket som King James Bibel.