Ledarbloggen

I amerikanska opinionsundersökningar visar det sig att en tiondel tror att Barack Obama är muslim. 18 procent säger sig tro att solen roterar runt jorden. Ingen av grupperna har sin kunskap från en tillförlitlig källa — sannolikt kommer de inte ens ihåg vilken källan var, eller om den gjorde några anspråk på sanning. Men i takt med att minnet av den ursprungliga kontakten med informationen bleknar, blir intrycket av ”sanningen” tydligare — och till slut framstår den som den självklaraste sak i världen. ”Din hjärna ljuger för dig”, som två hjärnspecialister skriver i Herald Tribune.

Denna så kallade källamnesi är politiskt högst användbar. Kan man komma på budskap som sätter sig på minnet spelar det sedan ingen roll om de är sanna eller ens sannolika — genom repetition skapas så småningom intrycket av att de faktiskt är sanningar. Denna effekt mattas inte ens av om de vederläggs, vilket i sin tur beror på att hjärnan passar in varje ny bit information i den struktur som redan finns. Nyheter som går på tvärs med denna struktur, eller bara inte passar in, registreras inte. De som däremot överensstämmer med det man redan visste passas snabbt in — och gör att den ursprungliga stukturen blir än starkare.

Det hela gör fenomenet med politiska helomvändningar och kursändringar än mer intrikat. Hur är de överhuvudtaget möjliga?

Daniel Braw

Hundratals franska lastbilschaufförer blockerar idag motorvägar i Frankrike. Aktionen kallas passande nog för ”Operation snigel” i franska medier. Och lastbilarna rör sig med 15 kilometer i timmen mot Paris…

Det var inte underligt att Frankrikes president i EU härom veckan väckte frågan om lägre moms på fordonsbränsle. Den som känner till franska bönders och åkares protestmetoder vet vilka krafter som utmanas med rekordhöga priser på diesel och bensin. i Sverige talar statsministern om att det gäller att stå emot kraven på skattesänkningar. Men så har han inte medborgare att tas med som får landet att stå still i protestaktioner.  

Sven-Åke Olofsson

Missnöjet jäser med de höga priserna på drivmedel.

På måndagen hördes åter mullret från lastbilskaravaner utanför franska storstäder. Åkarna krypkörde och blockerade till sist flera infartsvägar – i protest mot allt dyrare diesel.

Mullret lär inte bli mindre när prisspiralen fortsätter. Krav på sänkta miljöskatter kommer att växa i hela Europa.

Den väg som en majoritet av EU:s politiker stakat ut för att nå klimatmålen  – höga miljöskatter – kan hamna i en återvändsgränd. Opinionen tål inte vad som helst.

Samtidigt lär kraven växa på att alternativen finns där, som etanol, rapsdiesel med mera. Kommer de inte fram i stor skala kommer klimatarbetet att bromsa in. Redan nu är EU-parlamentet splittrat om i vilken takt biodrivmedlen ska tas i bruk.

Man rör inte bilparken ostraffat, är en gammal sanning som snart kan ställas på sin spets.

Utan bilen stannar inte bara Sverige utan även Europa.

Jan-Olof Asp

Den har kallats ”utredningen som ingen vill ha”, och med tanke på public service-problematiken under regeringens första tid kanske vissa förändringar var att vänta.

Nu har i alla fall public service-utredarens betänkande överlämnats till kulturministern, och alla som oroades av hotet mot SVT och SR kan andas ut — utredningen innehåller inte mycket som överhuvudtaget kan kallas kontroversiellt.

Kontroverser om finansieringen kan det bli, men i allt väsentligt har utredaren en renlärig syn på public service-företagens uppgift. Faktiskt mer renlärig än de själva har: hennes mest uppmärksammade förslag är att sponsringen av program i SVT ska inskränkas. Åtminstone på detta område får därmed oppositionen problem med att frammana Högerspöket.

Daniel Braw

”Att Sverige behöver en väl fungerande nationell underrättelsetjänst borde vara en självklarhet för var och en som tänker efter. I grunden handlar det om vår självständighet”, skriver utrikesminister Carl Bildt på sin blogg.

Frågan är om inte detta är att vad Bildt kallar ”vrida klockan tillbaka”. I ett tal 2006 sa han nämligen:

”Självfallet finns det fortfarande en roll för den nationella utrikespolitiken. Vi har en roll i att utveckla samarbetet i Östersjöområdet och norra Europa som kommer att bli allt viktigare. Vi har att värna nationella intressen också i internationalismens tid. Men de avgörande uppgifterna är ändå inte dessa.”

I det talet nämndes inte självständiga stater mer än en gång, och då som ett passerat stadium.

Daniel Braw

I morgon börjar de nya reglerna i sjukförsäkringen gälla. Kraven på den sjuke ökar. Och ska enligt planen motsvaras av att arbetsgivare och samhälle ska erbjuda mer i form av rehabilitering och stöd. Att det sistnämnda verkligen infinner sig blir en ödesfråga för regeringen.

Allt detta är naturligtvis bister verklighet för den enskilde. Men det handlar också om politik. Aftonbladet ser på ledarplats en ny roll för socialförsäkringsministern. ”Det är vanliga människor som kommer i kläm när Husmark Pehrsson likt en gammaldags regementsläkare efter två albyl barskt kommenderar, fall in i ledet.”

Jämförelsen kan diskuteras men den ger en aning om vad regeringen kommer att möta i debatten de kommande månaderna.

Sven-Åke Olofsson  

Antalet platser för sjuka äldre inom särskilt boende har minskat med 23 100 sedan 2000. Detta enligt ny statistik från Socialstyrelsen, skriver Sydsvenskan.
Den 1 oktober 2007 hade 95 200 personer i Sverige ett sådant boende, året dessförinnan 98 600. Samtidigt ökar antalet personer som får hemhjälp i stället.

Behoven ökar, antalet platser som kan tänkas fylla dessa behov minskar. Hemhjälp är i många, många fall ingen ersättning för tryggheten i ett särskilt boende. Det måste våra politiker inse. Och vi som skattebetalare måste vara beredda att betala för det.

Sven-Åke Olosson

”Jag tror att vi behöver mer civilkurage. Samhället måste sända en signal om att vi är skyldiga att säga ifrån, att ställa oss upp om någon far illa. [...] Det behöver inte handla om att handgripligen ge sig in i slagsmål eller försöka stoppa ett rån. Men att göra det man kan.”

Göran Hägglund (kd), 2008

”Hederlighet, personligt ansvar, förvaltande och solidaritet är sådant som inte går att lagstifta fram. Lagstiftningen skulle bli oöverblickbar. Omöjlig att följa och vi skulle hamna i ett hårt och kallt samhälle. Att ersätta etik med massproduktion av lagar går alltså inte.”

Göran Hägglund (kd), 2004

Daniel Braw

Om kristdemokraterna hade hoppats att de med hjälp av de politiska skribenternas råd skulle kunna orientera sig ut ur 4-procentsområdet blir de nog besvikna av publiciteten kring rikstinget. Råd saknas inte — däremot samstämmighet.

Expressen föreslår, under rubriken ”Råd till Göran”, att partiet ska satsa på att vinna bredden ”steg för steg, i sakfrågorna” – kd behöver konkreta förslag ”i stil med Bengt Westerbergs succéslogan ‘eget rum på långvården’”. Det som återstår av det ”frikyrkliga arvet” bör man snarast göra sig av med.

Folkbladet visar större intresse för det principiella än för sakfrågor: ”Frigör de sig från extrem och förlegad moralism så kan deras profil med familj, barn, fattiga pensionärer, försiktig konservatism och personlig frihet kanske nå fram till väljarna på ett bättre sätt än i dag.”

Försiktigheten har försvunnit i Svenska Dagbladet, som menar att kd borde satsa på ”konservatism med mänskligt ansikte, även om det där k-ordet får många kristdemokrater att grina illa”. Barometern ger liknande råd, med emfas: ”Våga vara värdekonservativa!”

Daniel Braw

Jakten på kostnader i offentlig sektor blir ibland så aggressiv att den motverkar sitt eget syfte. I Dagens Nyheter intervjuas Camilla Sparring, som tog initiativ till ett ”matuppror” för mer matglädje och mindre industrimat. Som vårdbiträde i hemtjänsten har Sparring dagligen sett ”bevis på hur den smaklösa och dåliga maten som jag bär med mej hem till dem spär på deras livsleda. Ibland är maten så dålig att jag förstår att de gamla inte äter upp den.”

Och därmed har hela besparingens poäng, nämligen att göra det möjligt att köra ut mat, gått om intet.

Daniel Braw